1 Kungaboken 11
Svenska 1917
11 Men konung Salomo hade utom Faraos dotter många andra utländska kvinnor som han älskade: moabitiskor, ammonitiskor, edomeiskor, sidoniskor och hetitiskor,
2 kvinnor av de folk om vilka HERREN hade lagt till Israels barn: »I skolen icke inlåta eder med dem, och de få icke inlåta sig med eder; de skola förvisso eljest förleda edra hjärtan att avfalla till deras gudar.» Till dessa höll sig Salomo och älskade dem.
3 Han hade sju hundra furstliga gemåler och tre hundra bihustrur. Dessa kvinnor förledde hans hjärta till avfall.
4 Ja, när Salomo blev gammal, förledde kvinnorna hans hjärta att avfalla till andra gudar, så att hans hjärta icke förblev hängivet åt HERREN, hans Gud, såsom hans fader Davids hjärta hade varit.
5 Så kom Salomo att följa efter Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas styggelse.
6 Och Salomo gjorde vad ont var i HERRENS ögon och följde icke i allt efter HERREN, såsom hans fader David hade gjort.
7 Salomo byggde nämligen då en offerhöjd åt Kemos, moabiternas styggelse, på berget öster om Jerusalem, och likaså en åt Molok, Ammons barns styggelse.
8 På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, så att de fingo tända offereld och frambära offer åt sina gudar.
9 Och HERREN blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade avfallit från HERREN, Israels Gud, som dock två gånger hade uppenbarat sig för honom,
10 och som hade givit honom ett särskilt bud angående denna sak, att han icke skulle följa efter andra gudar, ett HERRENS bud som han icke hade hållit.
11 Därför sade HERREN till Salomo: »Eftersom det är så med dig, och eftersom du icke har hållit det förbund och de stadgar som jag har givit dig, skall jag rycka riket ifrån dig och giva det åt din tjänare.
12 Men för din fader Davids skull vill jag icke göra detta i din tid; först ur din sons hand skall jag rycka det.
13 Dock skall jag icke rycka hela riket ifrån honom, utan en stam skall jag giva åt din son, för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, som jag har utvalt.»
14 Och HERREN lät en motståndare till Salomo uppstå i edoméen Hadad. Denne var av konungasläkten i Edom.
15 Ty när David var i strid med Edom, och härhövitsmannen Joab drog upp för att begrava de slagna och därvid förgjorde allt mankön i Edom
16 -- ty Joab och hela Israel stannade där i sex månader, till dess att han hade utrotat allt mankön i Edom --
17 då flydde Adad jämte några edomeiska män som hade varit i hans faders tjänst, och de togo vägen till Egypten; Hadad var då en ung gosse.
18 De begav sig åstad från Midjan och kommo till Paran; och de togo folk med sig från Paran och kommo så till Egypten, till Farao, konungen i Egypten. Denne gav honom ett hus och anslog ett underhåll åt honom och gav honom land.
19 Och Hadad fann mycken nåd för Faraos ögon, så att denne gav honom till hustru en syster till sin gemål, en syster till drottning Tapenes.
20 Denna syster till Tapenes födde åt honom sonen Genubat, och Tapenes lät avvänja honom i Faraos hus; sedan vistades Genubat i Faraos hus bland Faraos söner.
21 Då nu Hadad i Egypten hörde att David hade gått till vila hos sina fäder, och att härhövitsmannen Joab var död, sade han till Farao: »Låt mig fara hem till mitt land.»
22 Men Farao sade till honom: »Vad fattas dig här hos mig, eftersom du vill fara till ditt land?» Han svarade: »Hindra mig icke, utan låt mig gå.
23 Och Gud lät ännu en motståndare till honom uppstå i Reson, Eljadas son, som hade flytt ifrån sin herre, Hadadeser, konungen i Soba.
24 När David sedan anställde blodbadet ibland dem, samlade denne folk omkring sig och blev hövitsman för en strövskara; dessa drogo därefter till Damaskus och slogo sig ned där och gjorde sig till herrar i Damaskus.
25 Denne var nu under Salomos hela livstid Israels motståndare och gjorde det skada, han såväl som Hadad. Han avskydde Israel; och han blev konung över Aram.
26 Och en av Salomos tjänare hette Jerobeam; han var son till Nebat, en efraimit, från Sereda, och hans moder hette Seruga och var änka. Denne reste sig upp mot konungen.
27 Orsaken varför han reste sig upp mot konungen var följande. Salomo byggde då på Millo; han ville befästa det blottade stället på sin fader Davids stad.
28 Nu var Jerobeam en dugande man; och då Salomo såg att den unge mannen var driftig i sitt arbete, satte han honom över allt det arbete som ålåg Josefs hus.
29 Vid den tiden hände sig en gång att Jerobeam hade begivit sig ut ur Jerusalem; då kom profeten Ahia från Silo emot honom på vägen, där han gick klädd i en ny mantel; och de båda voro ensamma på fältet.
30 Och Ahia fattade i den nya manteln som han hade på sig och ryckte sönder den i tolv stycken.
31 Därefter sade han till Jerobeam: »Tag här tio stycken för dig. Ty så säger HERREN, Israels Gud: Se, jag vill rycka riket ur Salomos hand och giva tio av stammarna åt dig;
32 den ena stammen skall han få behålla för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stads som jag har utvalt ur alla Israels stammar.
33 Så skall ske, därför att de hava övergivit mig och tillbett Astarte, sidoniernas gudinna, och Kemos, Moabs gud, och Milkom, Ammons barns gud, och icke vandrat på mina vägar och icke gjort vad rätt är i mina ögon, efter mina stadgar och rätter, såsom hans fader David gjorde.
34 Dock skall jag icke taga ifrån honom själv det samlade riket, utan jag vill låta honom förbliva furste, så länge han lever, för min tjänare Davids skull, som jag utvalde, därför att han höll mina bud och stadgar.
35 Men från hans son skall jag taga konungadömet och giva det åt dig, nämligen de tio stammarna.
36 En stam skall jag giva åt hans son, så att min tjänare David alltid har en lampa inför mitt ansikte i Jerusalem, den stad som jag har utvalt åt mig, till att där fästa mitt namn.
37 Dig vill jag alltså taga och vill låta dig regera över allt vad dig lyster; du skall bliva konung över Israel.
38 Om du nu hörsammar allt vad jag bjuder dig och vandrar på mina vägar och gör vad rätt är i mina ögon, så att du håller mina stadgar och bud, såsom min tjänare David gjorde, så skall jag vara med dig och bygga åt dig ett hus som bliver beståndande, såsom jag byggde ett hus åt David, och jag skall giva Israel åt dig. --
39 Ja, för den sakens skull skall jag ödmjuka Davids säd, dock icke för alltid.»
40 Och Salomo sökte tillfälle att döda Jerobeam; men Jerobeam stod upp och flydde till Egypten, till Sisak, konungen i Egypten. Och han stannade i Egypten till Salomos död.
41 Vad nu mer är att säga om Salomo, om allt vad han gjorde och om hans vishet, det finnes upptecknat i Salomos krönika.
42 Den tid Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel var fyrtio år.
43 Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begraven i sin fader Davids stad. Och hans son Rehabeam blev konung efter honom.
1 Kungaboken 11
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Salomos hustrur förleder honom
11 Kung Salomo älskade många utländska kvinnor vid sidan om faraos dotter, kvinnor från Moab, Ammon, Edom och Sidon och från hettiterna. 2 De var folk om vilka Herren hade sagt till israeliterna: ”Ni ska inte beblanda er med dessa folk, eftersom de förleder er, så att ni fäster er vid deras avgudar.” Ändå höll sig Salomo till dem i kärlek. 3 Han hade 700 hustrur av kunglig härkomst och 300 bihustrur. De förledde honom 4 och när han började bli äldre, fick de honom att tillbe andra gudar. Han höll sig inte längre helhjärtat till Herren, sin Gud, som hans far David hade gjort. 5 Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas vidrige gud. 6 Alltså gjorde Salomo det som var ont i Herrens ögon och han följde inte Herren i allt som hans far David hade gjort. 7 Han byggde till och med en offerplats på berget öster om Jerusalem åt Kemosh, moabiternas vidrighet, en annan åt Molok[a], ammoniternas vidrighet, 8 och likadant för alla sina utländska hustrur som tände rökelse och offrade till sina gudar.
9 Herren blev mycket vred på Salomo för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom 10 och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte rättat sig efter Herrens befallning 11 och därför sa Herren till honom: ”Eftersom det förhåller sig så här med dig och du har inte hållit mitt förbund och inte heller levt efter mina lagar, ska jag ta riket från dig och ge det åt en av dina tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, 13 men inte hela. För min tjänare Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull ska han få behålla en av stammarna.”
Salomos fiender
14 Herren såg till att Salomo fick en motståndare i edoméen Hadad som tillhörde den edomitiska kungafamiljen.
15 Tidigare när David hade stridit mot Edom, hade Joav, överbefälhavaren för hans här, dragit upp för att begrava dem som dött och han hade då tagit livet av alla män i Edom. 16 Joav och israeliterna stannade sex månader för att utplåna alla män i Edom. 17 Men Hadad som bara var en pojke flydde till Egypten tillsammans med några edoméer som varit hans fars tjänare. 18 De begav sig från Midjan till Paran där de tog med sig ytterligare några män och gick till Egypten. Där tog farao, kungen av Egypten, emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll.
19 Farao såg med stor välvilja på Hadad och gav honom en syster till drottning Tachpenes som hustru. 20 Tachpenes syster födde åt honom en son, Genuvat, som Tachpenes lät växa upp i faraos palats tillsammans med faraos egna söner. 21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David[b] och överbefälhavaren Joav var döda, bad han farao om tillåtelse att få vända tillbaka till sitt eget land.
22 Farao frågade honom: ”Vad är det du saknar här, eftersom du vill tillbaka hem?” ”Ingenting, men jag vill ändå resa hem igen”, svarade han.
23 Ännu en av Salomos fiender som Gud lät resa upp var Reson, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadeser, kungen i Sova. 24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer efter att David slog ner dem[c]. De drog iväg och bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden. 25 Under hela Salomos livstid var Reson Israels fiende och utgjorde ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad. Reson härskade i Aram och var alltså Israels fiende.
26 En annan upprorsmakare var Salomos tjänare, Nevats son, Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Serua och var änka. 27 Detta är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp Millo och reparerade murarna i sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duktig arbetare och när Salomo upptäckte hur bra denne unge man arbetade, gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra.
29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Achia från Shilo som var klädd i en alldeles ny mantel. De två var ensamma på fältet. 30 Achia tog då sin mantel och rev den i tolv delar 31 och sa till Jerobeam: ”Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud, säger: ’Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna. 32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt bland alla Israels stammar. 33 De har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt inför mig. De har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde.
34 Men jag ska inte ta hela riket från Salomo nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud och lagar, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv. 35 Men jag ska ta riket från hans son och ge dig tio stammar. 36 Hans son ska få behålla en stam, så att min tjänares Davids lampa kan fortsätta att brinna inför mig i Jerusalem, den stad som jag har utvalt åt mitt namn. 37 Jag ska låta dig regera över allt du önskar; du ska bli kung över Israel. 38 Om du lyder vad jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör vad som är rätt inför mig och håller mina stadgar och bud som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och jag ska bygga åt dig ett kungahus som består så som jag byggde åt David och jag ska ge Israel åt dig. 39 Jag ska förödmjuka Davids ättlingar, dock inte för alltid.’ ”
40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Shishak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.
Salomo dör
(2 Krön 9:29-31)
41 Salomos historia i övrigt, vad han gjorde och hans visdom finns nedtecknat i Salomos krönika.
42 Salomo regerade över hela Israel i Jerusalem i fyrtio år. 43 Sedan dog han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.