Add parallel Print Page Options

Drottningen av Saba

När drottningen av Saba fick höra talas om Salomos stora vishet, kom hon till Jerusalem för att få träffa honom. Hon ville veta om ryktet talade sant. Hon kom med en stor karavan och hade med sig ett stort följe av medhjälpare och tjänare. Kamelerna var lastade med kryddor, guld och juveler i stor mängd.

Salomo gav henne svar på alla frågor. Inget var för svårt för honom att förklara för henne.

När hon insåg hur vis han verkligen var och såg palatsets skönhet,

de överfyllda borden, alla tjänare han hade till sin hjälp, hur fint klädda de var och de många brännoffren vid Herrens tempel, blev hon alldeles överväldigad.

Slutligen utbrast hon: Allt jag har hört om dig i mitt eget land är sant!

Jag kunde inte tro det förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Din vishet är mycket större än jag kunde drömma om.

Vilken förmån för dina män att få stå här och lyssna till din vishet!

Prisad vare Herren, din Gud! Vad han måste älska Israel, som har gett det en kung som du! Han vill att Israel för alltid ska förbli ett starkt och mäktigt land där rätt och rättfärdighet råder.

Hon gav kungen en gåva i guld som vägde 120 talenter (ca 4,5 ton) och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig tidigare hade man sett så dyrbara kryddor som de drottningen av Saba förde med sig.

10 Kung Hirams och kung Salomos besättningar fraktade guld från Ofir men också algumträ och ädelstenar.

11 Kungen använde algumträet till att göra trappor i templet och palatset och till att bygga harpor och lyror för kören. Aldrig tidigare hade det funnits så vackra instrument i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sitt följe tillbaka till sitt eget land.

Salomos oerhörda rikedom

13-14 Salomo fick varje år guld till en vikt av 666 talenter (ca 25 ton) från kungarna i Arabien och från många andra länder. Till detta kom överskottet på alla hans affärer, som köpmännen hade hand om.

15 En del av guldet använde han till att göra 200 stora sköldar, var och en täckt med guld till en vikt av 3,5 kilo,

16 och 300 mindre sköldar med guld till en vikt av 1,7 kilo. Dessa placerade han i det palats som hade fått sitt namn efter Libanons skogar.

17 Han gjorde också en stor tron av elfenben och beklädde den med rent guld.

18 Den hade sex trappsteg och en pall av rent guld, och den hade också armstöd av guld, och utmed vart och ett av dem stod ett lejon, också gjort av guld.

19 Lejon av guld stod också på båda sidor om varje trappsteg, sammanlagt tolv lejon. Ingen annan tron i hela världen kunde jämföras med denna.

20 Alla kung Salomos bägare och serviser var av rent guld, liksom alla kärl avsedda för hushållet i detta palats. Silver var alldeles för billigt för att man på den tiden skulle räkna med det!

21 Vart tredje år återvände kungens fartyg med kung Hirams besättningar från Tarsis och förde med sig guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på hela jorden,

23 och från alla länder kom kungar till honom för att lyssna till den vishet Gud hade lagt i hans hjärta.

24 Var och en av dem gav honom årligen föremål av silver och av guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4.000 stallar för hästar och vagnar och 12.000 hästar i de särskilda vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar och kungariken från floden Eufrat till filisteernas land och ända ner till Egyptens gräns.

27 I Salomos Jerusalem var silver lika vanligt som sten, och cederträ från Libanon användes som om det varit billigt mullbärsfikonträ från kullarna utanför.

28 Hästar fördes till honom från Egypten och andra länder.

Salomo dör

29 Allt annat om Salomo och hans regering finns att läsa i profeten Natans krönika, i siloniten Ahias profetia och i Jedais syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.

31 Sedan dog han och begravdes i Jerusalem, och hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Drottningen av Saba

(1 Kung 10:1-13)

När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom med en mycket stor karavan av kameler lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för Salomo att förklara. När drottningen av Saba såg Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på sin tron som kung inför Herren, din Gud. I sin eviga kärlek till Israel vill han låta det bestå för evigt och har satt dig till kung över det för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

Hon gav kungen över fyra ton[a] guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig hade man sett sådana kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo.

10 Hirams och Salomos besättningar hämtade guld från Ofir men förde också med almugträ[b] och ädelstenar. 11 Kungen använde almugträet till att göra trappor till Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Aldrig tidigare hade man sett något sådant i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(1 Kung 10:14-29; 2 Krön 1:14-17)

13 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[c], 14 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med. Också kungarna i Arabien och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo[d]. 15 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo[e], 16 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18 Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen[f]. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23 och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Hästar köptes till Salomo från Egypten[g] och alla andra länder.

Salomo dör

(1 Kung 11:41-43)

29 Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31 Sedan dog[h] han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 9:9 Ordagrant: 120 talenter; jfr not till 3:8.
  2. 9:10 Eller algumträ, se 1 Kung 10:4 med not.
  3. 9:13 Ordagrant: 666 talenter; jfr not till 3:8.
  4. 9:14 Versens exakta innebörd i grundtexten är osäker.
  5. 9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften.
  6. 9:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  7. 9:28 Eller Musri.
  8. 9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet.