Davids sista ord

23 Dessa är Davids sista ord.

Så säger David, Isais son,
    så säger den man som blev högt upphöjd,
Jakobs Guds smorde,
    Israels ljuvlige sångare:
Herrens Ande har talat genom mig,
hans ord är på min tunga.
Israels Gud har talat,
    Israels klippa har sagt till mig:
"Den som regerar över människor i rättfärdighet,
den som regerar i Guds fruktan,
han är lik morgonens ljus
    när solen går upp,
en morgon utan moln,
    då jorden grönskar genom solsken efter regn."
Är det inte så med mitt hus inför Gud?
Han har slutit med mig ett evigt förbund,
i allt ordnat och tryggat.
    Ja, all min frälsning
och allt jag begär
    låter han växa upp.
Men de onda är alla lika bortkastade törnen,
som man ej kan ta i med handen.
Den som rör vid dem
    rustar sig med järn och med spjutskaft
De måste brännas upp i eld på stället.

Davids hjältar

Dessa är namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den främste bland kämparna.[a] Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.

Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig då tillbaka, 10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna till dess att hans hand blev så trött att den satt som klistrad vid svärdet. Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men endast för att plundra.

11 Efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Samma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.

13 En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 15 David greps av begär och sade: "Om någon ändå ville ge mig vatten att dricka från brunnen vid Betlehems stadsport!" 16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan göt ut det för Herren. 17 Han sade: " Herre, aldrig skulle jag göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gick ut med fara för sina liv?" Han ville därför inte dricka det.

Sådant hade de tre hjältarna gjort.

18 Abisaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.[b] Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre. 19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.

20 Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han dödade de två arielerna i Moab. Det var också han som steg ner och dödade lejonet i brunnen, en dag då det snöade. 21 Han dödade också en mycket stor egyptisk man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 22 Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna. 23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.

24 Till de trettio hörde: Asael, Joabs bror, Elhanan, Dodos son från Betlehem, 25 haroditen Samma, haroditen Elika, 26 peletiten Heles, tekoaiten Ira, Ickes son, 27 anatotiten Abieser, husatiten Mebunnaj, 28 ahoaiten Salmon, netofatiten Maharaj, 29 netofatiten Heleb, Baanas son, Ittaj, Ribajs son, från Gibea i benjaminiternas stam, 30 Benaja, en pirgatonit, Hiddaj från Gaas dalar, 31 arabatiten Abi-Albon, barhumiten Asmavet, 32 saalboniten Eljahba, Bene-Jasen, Jonatan, 33 harariten Samma, arariten Ahiam, Sarars son, 34 Elifelet, son till Ahasbaj, maakatitens son, giloniten Eliam, Ahitofels son, 35 Hesro från Karmel, arabiten Paaraj, 36 Jigal, Natans son, från Soba, gaditen Bani, 37 ammoniten Selek, beerotiten Naharaj, vapenbärare åt Joab, Serujas son, 38 jeteriten Ira, jeteriten Gareb, 39 hetiten Uria.

Tillsammans utgjorde de trettiosju.

Footnotes

  1. 2 Samuelsboken 23:8 bland kämparna Andra handskrifter: "av de tre".
  2. 2 Samuelsboken 23:18 tre andra Andra handskrifter: "de trettio".

Davids sista ord

23 Dessa var Davids sista ord:

”David, Jishajs son, talar,
    han som Gud upphöjde,
han som smordes till kung av Jakobs Gud,
    han som är sångaren av Israels sånger.

Herrens Ande talade genom mig,
    och hans ord var på min tunga.
Israels Gud, Israels klippa, sa till mig:
    ’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,
han ska vara som morgonens ljus,[a]
    ja, som en klar morgon utan minsta moln,
som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.

Det är väl så med min ätt inför Gud?
    Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.
Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften.
    Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.
Men onda män är som törnen som kastas bort,
    man tar inte i dem med händerna.
Den som vill röra vid dem
    måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft,
och sedan bränner man dem.”

Davids hjältar

(1 Krön 11:10-41)

Här följer namnen på Davids hjältar. Jishboshet från Takemon var den förnämste bland ”de tre”[b], han som vid ett tillfälle dödade 800 man med sitt spjut.

Närmast honom kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var också en av de tre. Han var tillsammans med David vid Pas Dammim när filistéerna hånade dem och var samlade till strid. Israeliterna drog sig tillbaka. 10 Han dödade filistéer ända tills hans hand var så trött att den satt som fastklistrad vid svärdet och genom honom utförde Herren en stor räddning den dagen. Resten av armén återvände till Elasar men bara för att ta byte.

11 Sedan kom Shamma, son till Age från Harar. En gång hade filistéerna samlats vid Lechja.[c] Där fanns en åker full med ärter. Israeliterna flydde för filistéerna, 12 men Shamma ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna och genom honom utförde Herren en stor räddning.

13 En dag under skördetiden begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem.

15 David sa längtansfullt: ”Ack, om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!” 16 De tre hjältarna bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till Herren.

17 ”Nej, Herren förbjude att jag skulle göra något sådant!” sa han. ”Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv?” Han ville inte dricka det.

Sådana var de tre hjältarnas bedrifter.

18 Avishaj, Serujas son och Joavs bror, var befälhavare för de trettio[d]. En gång dödade han 300 man med sitt spjut och han blev lika berömd som ”de tre”. 19 Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem.

20 Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män[e]. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag. 21 En annan gång dödade han en storväxt egypter som var beväpnad med ett spjut. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det. 22 Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna. 23 Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.

24 Asael, Joavs bror, var bland de trettio liksom:

Elchanan, Dodos son, från Betlehem,

25 Shamma från Harod,

Elika från Harod,

26 Heles från Pelet, Ira, Ickeshs son från Tekoa,

27 Avieser från Anatot,

Mebunnai[f] från Hushas släkt,

28 Salmon från Achoachs släkt,

Mahraj från Netofa,

29 Helev, Baanas son, från Netofa,

Ittaj, Rivajs son, från Giva i Benjamin

30 Benaja från Piraton,

Hiddaj från Nachale Gaash,

31 Avi-Alvon från Arava,

Asmavet från Bachurim,

32 Eljachba från Shaalvon,

Jashens söner,

Jonatan, 33 Shamma från Harar, Achiam,

Sharars son, från Arar,

34 Elifelet, Achasbajs son, från Maaka,

Eliam, Achitofels son, från Gilo,

35 Hesro från Karmel,

Paaraj från Arav,

36 Jigal, Natans son, från Sova,

Bani av Gads stam,

37 Selek från Ammon,

Nachraj från Beerot, Joavs, Serujas sons, väpnare,

38 Ira av Jeters släkt,

Garev av Jeters släkt

39 samt hettiten Uria.

Allt som allt var de trettiosju man.

Footnotes

  1. 23:4 f. Grundtexten är svåröversättlig och innebörden osäker.
  2. 23:8 Eller, som enligt vissa handskrifter, den främste bland hjältarna/kämparna. Innebörden i grundtexten är osäker och hela versen är svåröversättlig.
  3. 23:11 Tolkas också ibland: som en trupp.
  4. 23:18 Eller tre, varierar i olika handskrifter.
  5. 23:20 två av Moabs bästa mänkan också tolkas som två söner till moabiten Ariel.
  6. 23:27 I en del handskrifter kallas han Sibbekaj.