2 Mosebok 9

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Boskapen dör

9 Gå tillbaka till Farao, sa Herren till Mose, och säg till honom: 'Herren, hebreernas Gud, befaller dig att släppa sitt folk så att det kan gå och offra till honom.

² Om du inte gör det

³ ska Gud visa sin makt och sända pest som dödar din boskap, dina hästar, åsnor, kameler och dina fårhjordar.

⁴ Men pesten ska bara drabba egyptiernas boskap, inget av de djur som tillhör Israel ska dö.'

⁵ Herren meddelade att pesten skulle komma redan dagen därpå,

⁶ och det gjorde den. All boskap som tillhörde egyptierna dog, men inte ett enda djur av Israels boskap blev ens sjukt.

⁷ Farao skickade då sina tjänare för att undersöka om det stämde att inte något enda djur bland Israels boskap hade dött. Inte ens när han upptäckte att det var på det sättet gav han med sig. Han vägrade att släppa folket.

Aska orsakar bölder

⁸ Då sa Herren till Mose och Aron: Ta aska från brännugnen. Mose ska kasta upp den mot himlen inför Faraos ögon,

⁹ och då ska det bildas damm över hela Egypten, och detta ska leda till att det uppstår bulnader på människor och djur över hela landet.

¹⁰ Då tog de aska från brännugnen och gick till Farao. Medan denne såg på, kastade Mose upp askan mot himlen, och alla, både människor och djur, fick bulnader.

¹¹ Spåmännen kom inte heller undan, utan också de fick bulnader.

¹² Men Herren förhärdade Faraos hjärta, så att han vägrade att höra på dem, precis som Herren hade sagt till Mose att det skulle ske.

En fruktansvärd hagelstorm

¹³ Sedan sa Herren till Mose: Gå upp tidigt i morgon bitti och säg till Farao: 'Herren, hebreernas Gud, säger: Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst,

¹⁴ annars ska jag sända en plåga som verkligen ska bevisa för både dig och dina tjänare och allt folk i Egypten att det inte finns någon på hela jorden som är som jag.

¹⁵ Jag hade kunnat döda er alla,

¹⁶ men jag gjorde det inte, för jag ville visa dig och hela jorden min väldiga kraft.

¹⁷ Men du tror fortfarande att du är så mäktig att du kan trotsa min makt och vägra att släppa mitt folk.

¹⁸ Nåväl, i morgon vid den här tiden ska jag sända en väldig hagelstorm över hela landet, en storm vars like man aldrig sett sedan Egypten grundades.

¹⁹ Se nu till att du får in din boskap från fälten, för varje man och varje djur som finns ute kommer att dö av haglet.'

²⁰ De egyptier som blev skrämda av denna hotelse, hämtade sin boskap och sina tjänare från fälten,

²¹ men de som inte brydde sig om Herrens ord lämnade dem kvar ute på ängarna.

²² Då sa Herren till Mose: Sträck din hand mot himlen, så ska hagel komma över hela landet, över människor, djur och växtlighet.

²³ När Mose lyfte handen sände Herren hagel och ett fruktansvärt åskväder.

²⁴ Det går inte ens att beskriva vad som hände. Aldrig tidigare i Egyptens historia hade det förekommit en sådan storm.

²⁵ Hela Egypten lades i ruiner. Allt som fanns ute på fälten, både människor och djur, dödades. Träd slogs sönder och skörden förstördes.

²⁶ Den enda plats i landet där det inte haglade den dagen var Gosen, där Israels folk bodde.

²⁷ Farao skickade då bud efter Mose och Aron: Nu äntligen inser jag att det är mitt fel, bekände han. Det är Herren som har rätt, och jag och mitt folk har handlat orätt hela tiden.

²⁸ Bed till Gud att han låter detta hagel upphöra, så ska jag låta er gå på en gång.

²⁹ Ja, sa Mose. Så snart jag har lämnat staden ska jag räcka ut mina händer mot Herren, och då ska åskvädret och haglet sluta. Detta ska bevisa för dig att det är Herren som har makt över hela jorden,

³⁰ men ändå kommer varken du eller dina tjänare att lyda Herren.

³¹ Allt lin och allt korn slogs ner och blev förstört, för kornet hade gått i ax, och linet stod i blom,

³² men vetet blev inte förstört, eftersom det ännu inte hade kommit upp ur jorden.

³³ Mose lämnade Farao, gick ut ur staden och lyfte sina händer mot himlen. Åska, hagel och regn upphörde omedelbart.

³⁴ När Farao såg det syndade både han och hans tjänare på nytt genom att envist vägra göra vad de hade lovat.

³⁵ Faraos hjärta var fortfarande hårt, och han släppte inte folket, precis som Herren tidigare hade sagt till Mose.