Det stora budet

Dessa är de bud, stadgar och föreskrifter som Herren, er Gud, har befallt mig att lära er, för att ni skall följa dem i det land dit ni drar för att ta det i besittning och för att du i hela ditt liv skall frukta Herren, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud som jag ger dig, du med din son och din sonson, och för att du skall få ett långt liv. Du skall lyssna, Israel, och vara noga med att följa dem, för att det må gå dig väl och ni må bli mycket talrika, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig i det land som flödar av mjölk och honung.

Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.[a] Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat. Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på din panna.[b] Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

Varning för olydnad

10 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed lovade dina fäder Abraham, Isak och Jakob att ge dig - det har stora och vackra städer som du inte har byggt, 11 och hus, fulla med allt gott, som du inte har fyllt, och uthuggna brunnar som du inte har huggit ut, och vingårdar och olivplanteringar som du inte har planterat - när du då äter och blir mätt 12 må du se till att du inte glömmer Herren som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. 13 Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du avlägga din ed. 14 Ni skall inte följa andra gudar, någon gud som dyrkas av de folk som bor runt omkring er, 15 ty en nitälskande Gud är Herren, din Gud, i din mitt. Se därför till att inte Herrens, din Guds, vrede blir upptänd mot dig och han utrotar dig från jordens yta.

16 Ni skall inte fresta Herren, er Gud, så som ni frestade honom i Massa. 17 Ni skall troget hålla Herrens, er Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han har gett dig. 18 Du skall göra det som är rätt och gott i Herrens ögon, för att det må gå dig väl och för att du må komma in i och ta i besittning det goda land som Herren med ed har lovat åt dina fäder, 19 genom att han driver bort alla dina fiender för dig, så som Herren har lovat.

20 När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som Herren, vår Gud, har gett er?, 21 då skall du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten. 22 Och Herren gjorde stora och ödeläggande tecken och under i Egypten på farao och hela hans hus inför våra ögon. 23 Men oss förde han ut därifrån för att leda oss in i och ge oss det land som han med ed hade lovat våra fäder. 24 Herren befallde oss att följa alla dessa stadgar och att frukta Herren, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl och för att bevara oss vid liv, så som han gjort till denna dag. 25 Det skall vara vår rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herrens, vår Guds, ansikte så som han har befallt oss.

Footnotes

  1. 5 Mosebok 6:4 en Annan översättning: "den ende".
  2. 5 Mosebok 6:8 på din panna Se not till 2 Mos 13:9.

Förklaring av de tio budorden[a]

(6:1—27:8)

Första budet: Du ska inte ha några andra gudar

Detta är de bud, lagar och föreskrifter som Herren, er Gud, befallde mig att undervisa er om och som ni sedan ska följa i det land ni ska inta på andra sidan floden. Om du och dina barn och barnbarn fruktar och lyder Herren, din Gud, och under hela ditt liv följer alla de bud och föreskrifter jag har gett dig, kommer du att leva länge. Lyssna därför, Israel, och var noga med att följa dem så att allt går bra för dig och du blir ett stort folk i landet som flyter av mjölk och honung, så som Herren, dina förfäders Gud, har lovat.

Lär era barn att lyda Herren

Lyssna, Israel: Herren är vår Gud. Herren är en[b]. Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela din kraft! Du ska ständigt tänka på[c] de bud som jag ger dig idag. Du ska inpränta dem hos dina barn. Tala om dem både när du är hemma och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Bind dem som ett tecken på din hand och bär dem på din panna.[d] Skriv dem på dörrkarmarna till ditt hus och på dina stadsportar.[e]

10 När Herren, din Gud, har lett dig in i det land han med ed lovade dina förfäder Abraham, Isak och Jakob, när han har gett dig stora, vackra städer som du inte har byggt, 11 välfyllda hus som du inte har fyllt, brunnar som du inte har grävt och vingårdar och olivträd som du inte har planterat, när du har ätit dig mätt, 12 se då till att du inte glömmer Herren, som ledde dig ut ur slaveriet i Egypten.

13 Det är Herren, din Gud, du ska frukta och tjäna och det är vid hans namn du ska avlägga ed. 14 Ni ska inte följa någon annan gud, ingen av grannfolkens gudar, 15 för Herren, din Gud, som bor ibland er är en svartsjuk Gud. Hans vrede kan väckas mot dig och utplåna dig från jordens yta. 16 Sätt inte Herren, er Gud, på prov så som ni gjorde i Massa.[f] 17 Lyd noga alla de bud, befallningar och föreskrifter som Herren, er Gud, har gett dig. 18 Gör det som är rätt och gott i Herrens ögon, så kommer allt att gå väl för dig och du kan tåga in och ta det goda land i besittning som Herren med ed lovade dina förfäder. 19 Han ska då driva ut alla dina fiender, så som han har sagt.

20 När ditt barn i framtiden frågar dig: ”Vad är meningen med alla de befallningar, föreskrifter och stadgar som Herren, vår Gud, har gett er?” 21 ska du berätta för honom: ”Vi var faraos slavar i Egypten och Herren ledde oss ut ur Egypten med väldig makt 22 och genom att inför våra ögon göra stora och fruktansvärda tecken och under mot Egypten och farao och allt hans folk. 23 Han förde oss ut ur Egypten och ledde oss hit för att ge oss det land som han med ed hade lovat våra förfäder. 24 Herren har befallt oss att följa alla dessa lagar och frukta honom, för att det ska gå oss väl och han ska kunna bevara oss vid liv, precis som han hittills har gjort. 25 Om vi följer hela denna lag som Herren, vår Gud, har befallt oss att hålla, kommer vi att vara rättfärdiga[g] inför honom.”

Footnotes

  1. 6:0 Följande sektion (6:1—27:8) är en utveckling av budorden i kapitel 5. Användandet av budorden i det dagliga livet, antingen det gäller en individ, religionen eller samhället i stort, når mycket längre än den bokstavliga ordalydelsen i varje budord.
  2. 6:4 Kan också översättas Herren är den ende.
  3. 6:6 Mer ordagrant lägga på hjärtat; hjärtat betraktades som säte för människans intellektuella, medvetna liv.
  4. 6:8 Se not till 2 Mos 13:9.
  5. 6:9 Symboliskt eller bokstavligt, för att visa vilken Gud man tillber i huset eller i staden.
  6. 6:16 Se 2 Mos 17:1-7.
  7. 6:25 Relationen till Gud forsätter att vara god. Man har inte dragit på sig någon oförsonlig skuld.