Add parallel Print Page Options

Petrus rapport till församlingen i Jerusalem

11 Snart nåddes apostlarna och de andra i Judeen av nyheten att andra än judar blev omvända.

Men när Petrus kom tillbaka till Jerusalem, diskuterade de judiska kristna detta med honom.

Du har umgåtts med andra än judar och till och med ätit med dem, anklagade de honom.

Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt:

En dag i Joppe såg jag en syn medan jag bad. En stor duk släpptes ner i sina fyra hörn från himlen.

I duken fanns alla sorters djur, ormar och fåglar sådana som vi inte får äta.

Och jag hörde en röst säga: 'Slakta och ät.'

'Aldrig Herre

Men rösten hördes igen: 'Säg inte att något är orent, om Gud har sagt att det är rent.'

10 Detta hände tre gånger innan duken och allt som fanns i den drogs upp till himlen igen.

11 Just då kom tre män till huset där jag bodde. De ville ta mig med till Caesarea.

12 Den helige Ande sa till mig att följa med dem och inte oroa mig för att de inte var judar. Sex bröder från församlingen i Joppe följde med mig, och vi kom snart till huset där mannen som skickat iväg budbärarna bodde.

13 Han talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom och sagt till honom att sända budbärare till Joppe för att hämta Simon Petrus.

14 'Han ska tala om hur du och hela din familj ska bli frälsta

15 Därför började jag berätta för dem om de goda nyheterna. Men jag hade inte hunnit långt, förrän den helige Ande kom över dem, precis som den kom till oss den första tiden.

16 Då tänkte jag på Herrens ord när han sa: 'Johannes döpte er med vatten, men ni ska bli döpta med den helige Ande.'

17 Och eftersom det var Gud som gav dessa icke-judar samma gåva som han gav till oss, när vi trodde på Herren Jesus Kristus - kunde jag då sätta mig emot det?

18 När de andra hörde detta föll alla deras invändningar till marken, och de började lovprisa Gud. Ja, sa de, Gud har också gett andra än judar förmånen att få komma till honom och ta emot evigt liv.

Barnabas och Saul i Antiochia

19 De troende, som flytt från Jerusalem under förföljelsen efter Stefanos död, hade nu kommit ända till Fenikien, Cypern och Antiochia. Under vägen hade de spritt de goda nyheterna, men bara till judarna.

20 Men några av de troende, som reste till Antiochia från Cypern och Kyrene, vittnade om Herren Jesus för några greker.

21 Och Herren var med dem och välsignade vittnesbördet så att flera av dem blev kristna.

22 När församlingen i Jerusalem hörde vad som hade hänt, skickade de Barnabas till Antiochia för att hjälpa de nyomvända.

23 När han kom fram och såg hur Gud hade välsignat dessa människor blev han glad och uppmanade dem att hålla sig nära Herren, vad det än skulle kosta.

24 Barnabas var en kärleksfull man, fylld av den helige Ande och stark i tron och många människor fann vägen till Jesus Kristus.

25 Sedan reste Barnabas till Tarsos för att söka upp Saul.

26 Han fann honom och tillsammans for de till Antiochia. Där stannade de båda två under ett helt år och undervisade många nyomvända. Det var i Antiochia som de troende först kallades kristna.

27 Under denna tid kom några profeter dit från Jerusalem.

28 Och en av dem, som hette Agabos, reste sig upp i en gudstjänst och förutsa genom den helige Ande att en tid av svår svält skulle komma över hela världen. Det skedde också under Claudius regering.

29 De troende beslutade därför att skicka understöd till de kristna i Judeen, och att var och en skulle ge så mycket han kunde.

30 De gjorde det och överlämnade sina gåvor till Barnabas och Saul för att de skulle ta dem med sig till de äldste i församlingen i Jerusalem.

Petrus rapport till församlingen i Jerusalem

11 Snart fick apostlarna och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom till Jerusalem, började de omskurna kritisera honom: ”Du har besökt oomskurna och ätit med dem!”

Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: ”När jag var i Joppe och bad, fick jag se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. När jag undersökte den närmare, fick jag se att där var markens fyrfotadjur, såväl vilda som tama, kräldjur och himlens fåglar. Och jag hörde en röst säga: ’Petrus, res dig upp, slakta och ät!’

Men jag svarade: ’Nej aldrig, Herre! Jag har aldrig ätit något som är oheligt eller orent.’

Men rösten från himlen hördes en andra gång: ’Om Gud har gjort något rent, ska du inte behandla det som orent.’

10 Detta hände tre gånger och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. 11 I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig 12 och Anden sa till mig att följa med dem utan att tveka. De här sex männen följde också med mig och vi kom hem till den där mannen.

13 Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: ’Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon som kallas Petrus, 14 för han har något att berätta som kan rädda både dig och alla i ditt hus.’

15 När jag började tala, kom den heliga Anden över dem precis som över oss den första tiden. 16 Då mindes jag att Herren hade sagt: ’Johannes döpte er i vatten, men ni ska bli döpta i den heliga Anden.’ 17 Så om nu Gud gav dessa samma gåva som han gav till oss, hur skulle jag då kunna sätta mig upp mot Gud?”

18 När de andra hörde detta blev de lugna och hyllade Gud och sa: ”Tänk att Gud också har gett andra folk möjligheten att vända om och få liv!”

Församlingen i Antiochia

19 De som hade skingrats under den förföljelse som startade med Stefanos hade nu kommit ända till Fenikien, Cypern och Antiochia. De predikade ordet bara för judarna. 20 Men några av dem som var från Cypern och Kyrene reste till Antiochia och där talade de också till icke-judar och berättade evangeliet om Herren Jesus. 21 Och Herren var med dem och gav dem kraft, så att ett stort antal människor kom till tro och vände om till Herren.

22 Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem som genast skickade dit Barnabas. 23 När han kom fram och fick se vad Gud i sin nåd hade gjort, blev han glad och uppmanade dem alla att av hela hjärtat hålla sig till Herren. 24 Barnabas var en god man, fylld av den heliga Anden och tro. En mängd folk fördes till Herren.

25 Efter detta reste Barnabas vidare till Tarsos för att söka upp Saul 26 och när han hittat honom, tog han honom med sig till Antiochia. Där stannade de sedan tillsammans i församlingen under ett helt år och undervisade ett stort antal människor. Det var i Antiochia som lärjungarna första gången kallades kristna.

27 Under den här tiden kom några profeter från Jerusalem till Antiochia. 28 En av dem som hette Agabos reste sig och förutsade genom Anden att en svår hungersnöd skulle drabba hela världen – den inträffade sedan under kejsar Claudius. 29 Lärjungarna beslöt att skicka understöd till de troende i Judeen, var och en så mycket han hade råd med. 30 De gjorde så och skickade sin gåva med Barnabas och Saul till församlingsledarna.