Add parallel Print Page Options

Men en huvudpunkt i vad vi vilja säga är detta: Vi hava en överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himmelen,

för att göra tjänst i det allraheligaste, i det sannskyldiga tabernaklet, vilket Herren har upprättat, och icke någon människa.

Ty var och en som bliver överstepräst tillsättes för att frambära gåvor och offer; därför måste också denne hava något att frambära.

Om han nu vore på jorden, så vore han icke ens präst, då andra där finnas, som efter lagens bud hava att frambära gåvorna,

i det att de tjäna i den helgedom som är en avbild och en skugga av den himmelska. Om en sådan fick ock Moses befallning genom en uppenbarelse, när han skulle förfärdiga tabernaklet. »Se till», heter det, »att du gör allt efter den mönsterbild som har blivit dig visad på berget.»

Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften.

Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl plats icke hava sökts för ett annat.

Men nu förebrår Gud dem och säger: »Se, dagar skola komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;

icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder, på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land. Ty de förblevo icke i mitt förbund, och därför frågade icke heller jag efter dem, säger Herren.

10 Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen, och i deras hjärtan skall jag skriva dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.

11 Då skall den ene medborgaren aldrig behöva undervisa den andre, icke den ene brodern den andre och säga: 'Lär känna Herren'; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste.

12 Ty jag skall i nåd förlåta deras missgärningar, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg.»

13 När han säger »ett nytt förbund», har han därmed givit till känna att det förra är föråldrat; men det som föråldras och bliver gammalt, det är nära att försvinna.

Jesus är överstepräst i ett nytt förbund

Huvudpunkten i det vi vill säga är alltså att vi har en överstepräst som sitter på högra sidan av Majestätets tron i himlen[a] och tjänar i helgedomen, i det sanna förbundstältet, som inte är rest av människor utan av Herren själv.

En översteprästs uppgift är att bära fram gåvor och offer, och därför måste också denne bära fram något. Om han fortfarande var här på jorden skulle han inte vara präst, för här finns det redan präster som bär fram de offer lagen kräver. Men dessa tjänar i en helgedom som bara är en ofullständig skuggbild av den som finns i himlen. När Mose skulle resa upp tältet, sa ju Gud till honom: ”Var noga med att göra allt efter den förebild som visats dig på berget.”[b] Kristus däremot har ett överlägset prästämbete, för han är medlare i ett bättre förbund, som vilar på bättre löften.

Om det första förbundet hade varit utan brist, hade det inte behövt ersättas med ett annat. Men Gud anklagade folket för dess brister och sa:

”Det ska komma en tid, säger Herren,
    då jag ingår ett nytt förbund med Israels och Juda folk,[c]
inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder,
    när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten.
De höll ju inte fast vid mitt förbund,
    och därför brydde jag mig inte om dem längre, säger Herren.
10 Men detta är det förbund jag efter denna tid
    ska ingå med Israels folk, säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras sinnen
    och skriva dem i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
    och de ska vara mitt folk.
11 Då ska ingen längre behöva undervisa någon annan och säga:
    ’Lär känna Herren’,
för då ska alla känna mig,
    från den minste till den störste.
12 För jag ska förlåta dem deras ondska,
    och jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder.”[d]

13 Han talar alltså om ett nytt förbund, och det betyder att det första är föråldrat, och det gamla och föråldrade ska snart försvinna.

Footnotes

  1. 8:1 Jfr Ps 110:1.
  2. 8:5 Se 2 Mos 25:40.
  3. 8:8 Israels folk blev efter kung Salomo oeniga. De valde två olika kungar och bodde uppdelade i två länder.
  4. 8:12 Se Jer 31:31-34.