Straff för Israels synder

Gläd dig inte Israel så att du jublar som folken.
I trolös avfällighet har du övergivit din Gud.
Du har älskat en skökas lön
    på alla sädeslogar.
Logen och vinpressen skall inte föda dem,
och vinet skall slå fel för dem.
De skall inte få bo i Herrens land.
    Efraim måste vända tillbaka till Egypten,
och i Assyrien skall de tvingas äta oren mat.
De skall inte få offra vin som drickoffer åt Herren
och deras slaktoffer skall ej glädja honom.
Dessa skall vara för dem som sorgebröd,
alla som äter av det skall bli orena.
    Ty deras bröd är endast för dem själva
och det kommer inte in i Herrens hus.

Vad skall ni göra på högtidsdagen,
Herrens festdag?
Se, även om de kommer undan förödelsen
samlar Egypten ihop dem,
    och Memfis får begrava dem.
Deras åtråvärda silver skall nässlor ta i besittning,
törne skall växa i deras hyddor.

De kommer, bestraffningens dagar,
    de kommer, vedergällningens dagar,
Israel skall märka det.
    Som en dåre står då profeten,
som en vansinnig är då Andens man
    för din stora missgärnings skull,
ty stor har din fiendskap varit.
Profeten är Guds väktare över Efraim,
men snaror väntar honom på alla hans vägar
och fiendskap i hans Guds hus.
I djupt fördärv har de sjunkit,
    nu som i Gibeas dagar.
Men han kommer ihåg deras missgärning,
han bestraffar deras synder.

10 Som druvor i öknen fann jag Israel.
Jag såg era fäder
    som förstlingsfrukter på ett fikonträd,
då det börjar bära frukt.
    Men de gick till Baal-Peor
och invigde sig åt skammens gud,
    och de blev vidriga, lika den de älskade.

11 Efraims härlighet skall flyga bort som en fågel.
Ingen skall där föda barn eller gå havande,
ingen bli fruktsam.
12 Och även om de föder upp barn,
    skall jag ta dessa ifrån dem,
så att ingen människa blir kvar.
    Ja, ve dem när jag vänder mig ifrån dem!
13 Efraim är vad jag har sett Tyrus vara,
en plantering på ängen.
    Men Efraim skall tvingas föra ut sina barn
till den som dräper dem.

14 Ge dem, Herre,
    vad du bör ge dem.
Ge dem ofruktsamma moderliv
    och bröst som inte ger di.

15 All deras ondska finns i Gilgal,
    det var där jag fick hat till dem.
För deras onda gärningars skull
    skall jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag skall inte längre bevisa dem kärlek,
alla deras furstar är upproriska.
16 Efraim är slagen,
    deras rot förtorkad,
de skall inte bära frukt.
    Även om de föder barn,
skall jag döda deras kära livsfrukt.
17 Min Gud skall förkasta dem,
    ty de har inte lyssnat på honom.
De skall bli flyktingar bland hednafolken.

Israels straff

Gläd dig inte, Israel,
    jubla inte som andra folk.
För du har varit otrogen din Gud
    och älskat en skökas lön
på varje tröskplats.
    Tröskplatsen och vinpressen kan inte livnära dem,
och vinet slår fel för dem.
    De får inte bo kvar i Herrens land,
utan Efraim ska föras tillbaka till Egypten
    och äta oren mat i Assyrien.
De ska inte få hälla ut vin
    som drickoffer åt Herren,
och deras slaktoffer kan inte behaga honom.
    Sådana ska vara för dem som sorgebröd.
Alla som äter av det blir orena.
    Deras bröd är bara för dem själva
och ska inte komma in i Herrens hus.

Vad ska ni göra på festdagen,
    Herrens högtidsdag?
Om de kommer undan förödelsen
    ska Egypten samla dem
och Memfis begrava dem.
    Deras skatter av silver ska tistlar ta över,
och törnen ska växa i deras tält.[a]
    Tiden är inne för straffet,
tiden är inne för vedergällningen,
    det ska Israel veta.
Profeten är dum,
    andens man vansinnig
för din stora synd
    och ditt stora hat.
Tillsammans med min Gud
    är Efraims väktare profeten,
men snaror är lagda på alla hans vägar,
    och hat råder i hans Guds hus.
De har sjunkit i djupt fördärv,
    som en gång i tiden i Giva.
Han minns deras ondska
    och straffar deras synder.

10 Som druvor i öknen
    fann jag Israel,
era förfäder såg jag som säsongens allra första frukter
    på ett fikonträd.
Men när de kom till Baal-Pegor
    invigde de sig åt skamguden.
De blev lika vidriga
    som den de älskade.
11 Efraims ära flyger bort som en fågel,
    inget barnafödande,
    ingen graviditet,
    ingen befruktning.
12 Och även om de föder barn,
    ska jag ta varenda av dem ifrån dem.
Ve dem,
    när jag vänder mig bort ifrån dem!
13 Jag har sett Efraim, likt Tyros,
    planterad på en skön äng,[b]
men Efraim ska få leda sina barn
    till den som slaktar dem.”

14 Ge dem, Herre, vad du ska ge dem!
    Ge dem ofruktsamma moderliv
och förtorkade bröst.

15 ”För all deras ondska vid Gilgal
    började jag hata dem där.
För deras onda gärningars skull
    ska jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag kan inte längre älska dem.
    Alla deras ledare är upproriska.
16 Efraim är slagen,
    deras rot är förtorkad,
och de bär inte mer frukt.
    Även om de föder barn
ska jag döda deras dyrbara livsfrukt.”

17 Min Gud förkastar dem,
    därför att de inte har lyssnat till honom,
och de ska bli flyktingar bland folken.

Footnotes

  1. 9:6 Grundtexten är svårförståelig och dess innebörd osäker.
  2. 9:13 Grundtextens innebörd är osäker i versens första del.