Jeremia 22
Svenska Folkbibeln
Jeremias budskap till kungarna i Juda rike
22 Så sade Herren: Gå ner till Juda kungs palats och tala där dessa ord 2 och säg: Hör Herrens ord, du Juda kung som sitter på Davids tron. Hör det du själv med dina tjänare och ditt folk, ni som går in genom dessa portar. 3 Så säger Herren: Utöva rätt och rättfärdighet och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Kränk inte främlingen, den faderlöse och änkan och använd inte våld mot dem. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats! 4 Ty om ni verkligen handlar efter detta ord, skall kungar, som kommer att sitta på Davids tron, dra in genom portarna till detta hus på vagnar och hästar, följda av sina tjänare och sitt folk. 5 Men om ni inte hör dessa ord, svär jag vid mig själv, säger Herren, att detta hus skall läggas i ruiner.
6 Ty så säger Herren om Juda kungahus:
Som Gilead är du för mig,
som Libanons topp.
Men jag skall sannerligen göra dig till en öken,
till städer där ingen bor.
7 Jag skall inviga fördärvare mot dig,
var och en med sina vapen,
och de skall hugga ner dina ståtliga cedrar
och kasta dem i elden.
8 Många hednafolk skall gå förbi denna stad och man skall fråga varandra: "Varför har Herren gjort så mot denna stora stad?" 9 Man skall då svara: "Därför att de övergav Herrens, sin Guds, förbund och tillbad andra gudar och tjänade dem."
Guds dom över Sallum (Joahas)
10 Gråt inte över den döde,
sörj honom inte.
Gråt i stället över honom
som vandrar bort,
ty han skall aldrig mer komma tillbaka
och se det land där han föddes.
11 Ty så säger Herren om Sallum,[a] Josias son, Juda kung, som blev kung efter sin far Josia och som har dragit bort från denna plats: Han skall aldrig mer komma tillbaka hit. 12 På den ort dit han har blivit förd i fångenskap skall han dö, och detta land skall han aldrig återse.
Guds dom över Jojakim
13 Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighet
och sina salar med orätt,
som låter sin nästa arbeta för ingenting
och inte ger honom hans lön.
14 Ve den som säger: "Jag vill bygga mig ett stort hus
med rymliga salar"
och gör åt sig stora fönster,
klär huset med cederträ
och målar det rött med dyrbar färg!
15 Är detta att vara kung,
att tävla med cederträ?
Din far åt och drack,
men han utövade rätt och rättfärdighet,
och då gick det honom väl.
16 Han skaffade rätt åt den bedrövade och den fattige,
och då gick allt väl.
Är inte detta att känna mig? säger Herren.
17 Men dina ögon och ditt hjärta
står endast efter egen vinning,
och att utgjuta oskyldigt blod,
att utöva förtryck och våld.
18 Därför säger Herren så om Jojakim,[b] Josias son, Juda kung:
Ingen skall skall hålla dödsklagan efter honom och ropa:
"O, min broder! O, min syster!"
Ingen skall hålla dödsklagan efter honom och ropa:
"O, herre! O, hur ståtlig han var!"
19 Som man begraver en åsna
skall han begravas.
Han skall släpas bort och kastas ut,
långt utanför Jerusalems portar.
Jerusalems öde
20 Gå upp på Libanon och ropa,
höj din röst i Basan
och ropa från Abarim,
ty alla dina älskare är krossade.
21 Jag talade till dig när det gick dig väl,
men du sade: "Jag vill inte lyssna."
Sådant har ditt sätt varit ända från din ungdom.
Du har inte velat lyssna till min röst.
22 Alla dina herdar
skall vallas av vinden,
och dina älskare måste gå i fångenskap.
Då skall du komma på skam och förödmjukas
för all din ondskas skull.
23 Du som bor på Libanon
du som har ditt näste i cedrarna,
hur skall du inte jämra dig
när värkar kommer över dig
och ångest som hos en födande kvinna!
Guds dom över Konja
24 Så sant jag lever, säger Herren: Om du Konja,[c] Jojakims son, Juda kung, än vore en signetring på min högra hand, skulle jag ändå rycka bort dig därifrån. 25 Jag skall överlämna dig till de män som står efter ditt liv och till dem du är rädd för, nämligen Nebukadressar, den babyloniske kungen, och kaldeerna. 26 Jag skall slunga dig och din mor, som har fött dig, bort till ett annat land där ni inte är födda och där skall ni dö. 27 Till det land dit de längtar att återvända skall de inte få komma tillbaka.
28 Är då denne Konja ett föraktat, sönderslaget kärl, en kruka som ingen vill ha? Varför har de slungats ut, han och hans avkomlingar, ja, kastats bort till ett land som de inte känner? 29 O land, land, land, hör Herrens ord! 30 Så säger Herren: Skriv upp denne man som barnlös, som en man som inte hade någon framgång under sin livstid. Ty ingen av hans avkomlingar skall få lyckan att sitta på Davids tron och i framtiden råda över Juda.
Footnotes
- Jeremia 22:11 Sallum som också kallas Joahas, var kung i Juda rike under tre månader år 609 f. Kr.
- Jeremia 22:18 Jojakim var kung i Juda rike år 609-598 f. Kr.
- Jeremia 22:24 Konja Även kallad Jekonja eller Jojakin, var kung i tre månader år 598-597 f. Kr.
Jeremia 22
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
22 Så sa Herren: ”Gå bort till Judas kungs palats och tala där dessa ord: 2 ’Lyssna till Herrens ord, du kung av Juda på Davids tron, du och dina tjänare och ditt folk som går in genom dessa portar! 3 Så säger Herren: Gör det som är rättvist och rättfärdigt. Rädda den plundrade ur förtryckarens våld. Gör inget orätt mot främlingen, den faderlösa och änkan. Bruka inte våld mot dem, och utgjut inte oskyldigt blod på denna plats. 4 Om ni verkligen följer dessa ord, ska kungar som sitter på Davids tron komma in med hästar och vagnar genom portarna till detta palats, följda av sina tjänare och sitt folk.
5 Men om ni inte lyssnar till dessa ord, svär jag vid mig själv, säger Herren, att det här palatset ska bli en ruinhög.’ ”
6 För så säger Herren om Judas kungs palats:
”Du är för mig som Gilead,
som Libanons topp.
Men jag ska göra dig till en öken,
till städer där ingen bor.
7 Jag ska utse fördärvare att komma emot dig,
var och en med sina vapen.
De ska hugga ner dina ståtliga cedrar
och kasta dem i elden.
8 Folk från många länder ska gå förbi denna stad och säga till varandra: ’Varför gjorde Herren så mot denna stora stad?’ 9 Och svaret kommer att bli: ’Därför att de övergav Herren, sin Guds förbund och tillbad och tjänade andra gudar.’ ”
10 Gråt inte över den döde,
sörj honom inte.
Gråt i stället över den som vandrar bort,
för han ska aldrig mer återvända
och se det land där han föddes.
11 För så säger Herren om Shallum, Josias son, Juda kung, som efterträdde sin far Josia och blev bortförd från denna plats: ”Han ska aldrig mer återvända hit. 12 Han kommer att dö på den plats dit han bortfördes och aldrig mer få se detta land.”
13 ”Ve den som bygger sitt hus
med orättfärdighet
och sina övre salar med orätt,
som låter sin nästa arbeta för ingenting
och inte ger honom någon lön,
14 den som säger:
’Jag ska bygga mig ett stort palats
med rymliga övre salar
och göra många fönster,
klä det med cederpanel
och måla det rött.’
15 Är det att vara kung,
att stoltsera med cederträ?
Tänk på din far: han åt och drack
och gjorde det som var rätt och rättfärdigt,
och allt gick honom väl.
16 Han värnade om den fattige och skaffade rätt åt den behövande,
och det gick väl för honom.
Är inte detta att känna mig?
säger Herren.
17 Men dina ögon och tankar
är bara inriktade på oärlig vinning
och att utgjuta oskyldigt blod,
och på förtryck och våld.”
18 Därför säger Herren så om kung Jojakim, Josias son, Juda kung:
”Ingen ska hålla dödsklagan över honom:
’Min broder, min syster!’
Ingen ska hålla dödsklagan över honom:
’Min herre, all hans prakt!’
19 Han kommer att begravas som en åsna,
släpas ut och kastas utanför Jerusalems portar.”
20 ”Gå upp på Libanon och ropa,
höj din röst i Bashan!
Ropa högt från Avarim,
för alla dina älskare är krossade.
21 När du levde i fred talade jag till dig,
men du svarade: ’Jag vill inte lyssna.’
Sådan var du sedan din ungdom,
du har aldrig velat lyssna på mig.
22 Alla dina herdar
ska föras bort av vinden.
Dina älskare
ska föras bort i exil.
Du ska få stå där i skam och förödmjukelse
för all din ondskas skull.
23 Du som bor på ’Libanon’[a]
och har ditt näste bland cedrarna,
hur ska du inte jämra dig,
när värkarna kommer över dig,
som en kvinna när hon ska föda.
24 Så sant jag lever, säger Herren, även om du Konja, son till kung Jojakim av Juda, var sigillringen på min högra hand, skulle jag slita av den. 25 Jag ska överlämna dig till dem som är ute efter ditt liv, till dem som du är så rädd för, nämligen Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och kaldéerna. 26 Dig själv och din mor, som födde dig, ska jag slunga iväg till ett annat land, där ni inte är födda, och där ska ni dö. 27 De ska aldrig mer återvända till sin längtans land.”
28 Är då denne Konja ett värdelöst, krossat kärl, en kruka som ingen vill ha? Varför kastas han och hans barn bort till ett land som är okänt för dem?
29 O, land, land, land! Hör Herrens ord! 30 Så säger Herren: ”Registrera denne man som barnlös, som en man som inte lyckades med något under sin livstid. För inget av hans barn ska lyckas uppnå att sitta på Davids tron och regera i Juda.”
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.