Jeremia 49
Svenska 1917
49 Om Ammons barn. Så säger HERREN: Har Israel nu inga barn, eller har han ingen arvinge mer? Eller varför har Malkam tagit arv, efter Gad, och varför bor hans folk i dess städer?
2 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN då jag skall låta höra ett härskri mot Rabba i Ammons barns land; och då skall det bliva en öde grushög, och dess lydstäder skola brännas upp i eld; och Israel skall då taga arv efter dem som hava tagit hans arv, säger HERREN.
3 Jämra dig, du Hesbon, ty Ai är förstört; ropen, I Rabbas döttrar. Höljen eder i sorgdräkt, klagen, och gån omkring i gårdarna; ty Malkam måste vandra bort i fångenskap, och hans präster och furstar med honom.
4 Varför berömmer du dig av dina dalar, av att din dal flödar över, du avfälliga dotter? Du som förlitar dig på dina skatter och säger: »Vem skall väl komma åt mig?»,
5 se, jag skall låta förskräckelse komma över dig från alla dem som bo omkring dig, säger Herren, HERREN Sebaot. Och I skolen varda bortdrivna, var och en åt sitt håll och ingen skall församla de flyktande.
6 Men därefter skall jag åter upprätta Ammons barn, säger HERREN.
7 Om Edom. Så säger HERREN Sebaot: Finnes då ingen vishet mer i Teman? Har all rådighet försvunnit ifrån de förståndiga? Är deras vishet uttömd?
8 Flyn, vänden om, gömmen eder djupt nere, I Dedans inbyggare. Ty över Esau skall jag låta ofärd komma på hans hemsökelses tid.
9 När vinbärgare komma över dig, skola de icke lämna kvar någon efterskörd. När tjuvar komma om natten, skola de fördärva så mycket dem lyster.
10 Ty jag skall blotta Esau, jag skall uppenbara hans gömslen, och han skall icke lyckas hålla sig dold; fördärv skall drabba hans barn, hans bröder och grannar, och han skall icke mer vara till.
11 Bekymra dig ej om dina faderlösa, jag vill behålla dem vid liv; och må dina änkor förtrösta på mig.
12 Ty så säger HERREN: Se, de som icke hade förskyllt att dricka kalken, de nödgas att dricka den; skulle då du bliva ostraffad? Nej, du skall icke bliva ostraffad, utan skall nödgas att dricka den.
13 Ty vid mig själv har jag svurit, säger HERREN, att Bosra skall bliva ett föremål för häpnad och smälek; det skall förödas och bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar; och alla dess lydstäder skola bliva ödemarker för evärdlig tid.
14 Ett budskap har jag hört från HERREN, och en budbärare är utsänd bland folken: »Församlen eder och kommen emot det, och stån upp till strid.
15 Ty se, jag skall göra dig ringa bland folken, föraktad bland människorna.
16 Den förfäran du väckte har bedragit dig, ja, ditt hjärtas övermod, där du sitter ibland bergsklyftorna och håller dig fast högst uppe på höjden. Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen, så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger HERREN.
17 Och Edom skall bliva ett föremål för häpnad; alla som gå där fram skola häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor.
18 Likasom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder omstörtades, säger HERREN, så skall ingen mer bo där och intet människobarn där vistas.
19 Se, lik ett lejon som drager upp från Jordanbygdens snår och bryter in på frodiga betesmarker skall jag i ett ögonblick jaga dem bort därifrån; och den som jag utväljer skall jag sätta till herde över dem. Ty vem är min like, och vem kan ställa mig till ansvar? Och vilken är den herde som kan bestå inför mig?
20 Hören därför det råd som HERREN har lagt mot Edom, och de tankar som han har mot Temans inbyggare: Ja, herdegossarna skola sannerligen släpas bort; sannerligen, deras betesmark skall häpna över dem.
21 Vid dånet av deras fall bävar jorden; man skriar så, att ljudet höres ända borta vid Röda havet.
22 Se, en som liknar en örn lyfter sig och svävar fram och breder ut sina vingar över Bosra. Och Edoms hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är i barnsnöd.
23 Om Damaskus. Hamat och Arpad komma på skam; ty ett ont budskap få de höra, och de betagas av ångest. I havet råder oro; det kan ej vara stilla.
24 Damaskus förlorar modet, det vänder sig om till flykt, ty skräck har fattat det; ångest och vånda har gripit det, lik en barnaföderskas.
25 Varför lät man den icke vara, den berömda staden, min glädjes stad?
26 Så måste nu dess unga män falla på dess gator, och alla dess stridsmän förgöras på den dagen, säger HERREN Sebaot.
27 Och jag skall tända eld på Damaskus' murar, och elden skall förtära Ben-Hadads palatser.
28 Om Kedar och Hasors riken, som blevo slagna av Nebukadressar, konungen i Babel. Så säger HERREN: Upp, ja, dragen åstad upp mot Kedar, och fördärven Österlandets söner.
29 Deras hyddor och deras hjordar må man taga, deras tält och allt deras bohag och deras kameler må föras bort ifrån dem och man må ropa över dem; »Skräck från alla sidor!»
30 Flyn, ja, flykten med hast, gömmen eder djupt nere, I Hasors inbyggare, säger HERREN, ty Nebukadressar, konungen i Babel, har lagt råd mot eder och tänkt ut mot eder ett anslag.
31 Upp, säger HERREN, ja, dragen ditupp mot ett fredligt folk, som bor där i trygghet, utan både portar och bommar, i sin avskilda boning.
32 Deras kameler skola bliva edert byte, och deras myckna boskap skall bliva edert rov; och jag skall förströ dem åt alla väderstreck, männen med det kantklippta håret och från alla sidor skall jag låta ofärd komma över dem, säger HERREN.
33 Och Hasor skall bliva en boning för schakaler en ödemark till evärdlig tid; ingen skall mer bo där och intet människobarn där vistas.
34 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om Elam, i begynnelsen av Sidkias, Juda konungs, regering; han sade:
35 Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall bryta sönder Elams båge, deras yppersta makt.
36 Och från himmelens fyra ändar skall jag låta fyra vindar komma mot Elam, och skall förströ dess folk åt alla dessa väderstreck; och intet folk skall finnas, dit icke de fördrivna ifrån Elam skola komma.
37 Och jag skall göra elamiterna förfärade för sina fiender och för dem som stå efter deras liv, och jag skall låta olycka komma över dem, min vredes glöd, säger HERREN. Jag skall sända svärdet efter dem, till dess att jag har gjort ände på dem.
38 Och jag skall sätta upp min tron i Elam och förgöra där både konung och furstar, säger HERREN.
39 Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Elam, säger HERREN.
Jeremia 49
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Dom över Ammon
49 Om ammoniterna.
Så säger Herren:
”Har Israel inga söner,
finns det ingen arvinge?
Varför har Milkom[a] tagit Gad i besittning
och hans folk bosatt sig i dess städer?
2 Men det ska komma en tid,
säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli till en ruinhög,
och dess grannstäder ska brännas ner.
Sedan ska Israel ta tillbaka sitt arv
av dem som tagit det ifrån dem, säger Herren.
3 Klaga, Heshbon,
för Aj är förstört!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
Klä er i säcktyg,
klaga och gå omkring innanför murarna[b].
För Milkom ska bli bortförd i fångenskap
tillsammans med sina präster och furstar.
4 Varför skryter du över dina dalar[c],
din dals överflöd, du trolösa dotter?
Du litar på din rikedom:
’Vem skulle anfalla mig?’
5 Men jag ska låta skräcken drabba dig, från alla sidor,
säger Herren, härskarornas Herre.
Ni ska skingras åt alla håll,
och ingen ska samla de flyende.
6 Men sedan ska jag upprätta ammoniterna, säger Herren.”
Dom över Edom
7 Om Edom.
Så säger härskarornas Herre:
”Finns det inte längre någon vishet kvar i Teman?
Har de kloka inga råd att ge?
Har deras vishet blivit fördärvad?
8 Fly, vänd om!
Göm er djupt nere,
ni Dedans invånare,
för jag ska låta olycka komma över Edom,
jag ska straffa honom när tiden är inne.
9 Om druvplockarna kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd.
Om det kommer tjuvar om natten
ska de fördärva de så mycket de kan.[d]
10 Men jag ska klä av Edom,
avslöja hans gömställen,
och han ska inte kunna dölja sig.
Fördärv ska drabba hans barn,
bröder och grannar,
han finns inte mer.
11 ’Men lämna kvar dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv,
och dina änkor får förtrösta på mig.’ ”
12 Så säger Herren: ”De som inte dömts till att dricka ur bägaren måste dricka. Skulle du då komma undan ostraffad? Nej, du ska inte komma undan. Du måste dricka! 13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli en ruinhög, till förskräckelse, vanära och förbannelse, och dess lydstäder ska för alltid bli ödelagda.”
14 Jag har hört ett budskap från Herren:
En budbärare har sänts till folken:
”Kom samman och gå mot det!
Stå upp för strid!”
15 ”Jag ska göra dig litet bland folken
och föraktat av människorna.
16 Du har lurats av den förfäran du väckt
och av ditt övermod,
du som bor bland bergsklyftorna
och håller till där högt uppe.
Även om du bygger ditt näste högt som örnen,
ska jag dra ner dig därifrån, säger Herren.
17 Edom ska läggas öde.
Alla som går förbi ska bli förskräckta
och dra efter andan när de ser förödelsen där.
18 Det ska bli som när Sodom och Gomorra
och deras grannstäder ödelades, säger Herren,
ingen ska bo där, ingen ska kunna vistas där mer.
19 Se, likt ett lejon, som kommer från Jordandalens
täta snår till grönskande betesmarker
ska jag plötsligt jaga dem därifrån.
Vem är den utvalde som jag ska ge detta uppdrag?
Vem är min like, vem kan ställa mig till svars?
Vilken herde kan utmana mig?”[e]
20 Hör därför vad Herren har planerat för Edom
och tänkt ut mot dem som bor i Teman:
Även de minsta i flocken ska släpas bort,
ja, betesmarkerna ska rysa över deras öde.
21 Jorden ska bäva vid dånet från deras fall.
Ett rop hörs ända bort till Sävhavet.
22 Som en örn lyfter han,
svävar och breder ut sina vingar över Bosra.
Den dagen är Edoms hjältar ängsliga
som en kvinna i barnsnöd.
Dom över Damaskus
23 Om Damaskus.
”Hamat och Arpad har kommit på skam,
för de har hört ett ont budskap.
De är ängsliga,
rastlösa som ett oroligt hav
som inte kan vara stilla.
24 Damaskus har tappat modet
och vänt om för att fly.
Det har gripits av panik,
ångest och vånda,
som en kvinna i barnsnöd.
25 Varför är den berömda staden övergiven,
min glädjes stad?
26 Dess unga män faller på gatorna,
hela dess armé tystas ner den dagen, säger härskarornas Herre.
27 Jag ska tända en eld vid Damaskus stadsmurar,
och den ska bränna upp Ben-Hadads palats.”
Dom över Kedar och Hasor
28 Om Kedars och om Hasors kungariken, som anfölls av Nebukadnessar, kungen av Babylonien:
Så säger Herren:
”Stå upp, anfall Kedar,
förgör folket i öster.
29 Deras tält och deras hjordar
kommer man att ta,
deras tältdukar och allt deras bohag.
Deras kameler förs bort från dem,
och man ropar till dem:
’Skräck från alla håll!’
30 Fly, ge er av långt bort!
Göm er djupt nere, ni Hasors invånare, säger Herren.
För Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
har fattat ett beslut om er,
han har gjort upp en plan mot er.
31 Gå till angrepp mot detta trygga folk
som lever i ostörd ro, säger Herren.
De har varken portar eller bommar
utan bor i avskildhet.
32 Deras kameler ska bli ett byte
och deras stora boskapshjordar ett rov.
Jag ska skingra dem för alla vindar,
dessa med håret klippt vid tinningarna.
Jag ska låta olyckor komma över dem
från alla håll, säger Herren.
33 Hasor ska bli ett tillhåll för schakaler
en ödemark för evigt.
Ingen ska någonsin bo där,
ingen människa ska vistas där.”
Dom över Elam
34 Detta är Herrens ord till profeten Jeremia om Elam, när Sidkia hade blivit kung över Juda:
35 Så säger härskarornas Herre:
”Jag bryter sönder Elams båge,
dess främsta styrka.
36 Jag låter fyra vindar komma mot Elam
från himlens fyra hörn.
Jag ska sprida dem åt alla väderstreck,
och det ska inte finnas något folk dit de elamitiska flyktingarna inte kommer.
37 Jag ska göra Elam förskräckt
för sina fiender
och för dem som är ute efter deras liv.
Jag ska låta det onda komma över dem,
min brinnande vrede, säger Herren.
Jag ska låta svärdet förfölja dem
tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam.
Jag ska förgöra både kung och furstar, säger Herren.
39 Men det ska komma en tid då jag ska upprätta Elam, säger Herren.”
Footnotes
- 49:1 Kan också översättas kungen.
- 49:3 Grundtextens innebörd av gå omkring innanför murarna (eller på gårdarna) är osäker, men av allt att döma är det ett uttryck för sorg.
- 49:4 Grundtextens innebörd är osäker; ett tolkningsalternativ för dalar är styrka.
- 49:9 Eller …lämnar de ju en efterskörd…fördärvar de tills de fått nog.
- 49:19 Grundtextens innebörd är oviss.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.