Straffdom över Juda och Jerusalem

Se, Herren, Herren Sebaot skall ta bort ifrån Jerusalem och Juda
både stöd och tillgång -
    all tillgång på bröd,
all tillgång på vatten -
hjältar och krigsmän,
    domare och profeter,
spåmän och äldste,
underbefäl och högt uppsatta män, rådgivare och
hantverkskunnigt folk
    och män som är kunniga i besvärjelsekonst.
Jag skall ge dem pojkar till furstar,
    nyckfullhet skall råda över dem.
Av folket skall den ene förtrycka den andre,
var och en sin nästa.
    Barnet skall sätta sig upp mot den gamle,
den obetydlige mot den högt ansedde.
När någon tar tag i sin bror i sin fars hus och säger:
"Du äger en mantel, bli du vår ledare.
Tag du hand om denna ruinhög!"
då skall han ropa:
    "Jag kan inte råda bot.
I mitt hus finns varken bröd eller mantel.
Sätt inte mig till ledare för folket."

Ty Jerusalem vacklar och Juda faller,
därför att de med tal och gärningar står emot Herren,
upproriska mot hans härlighets ögon.
Deras uppsyn vittnar emot dem.
    Liksom Sodoms folk bedriver de sina synder öppet
och döljer dem inte.
    Ve över deras själar,
ty själva har de berett sig olycka.

10 Säg till den rättfärdige att det skall gå honom väl,
ty sina gärningars frukt skall de äta.
11 Men ve över den ogudaktige!
    Honom skall det gå illa,
han skall vedergällas efter sina gärningar.
12 Mitt folks förtryckare är barn,
    och kvinnor härskar över det.
O, mitt folk, dina ledare för dig vilse
och fördärvar den väg du skulle gå.

13 Herren träder fram för att gå till rätta,
han står upp för att döma folken.
14 Herren håller rättegång
    med sitt folks äldste och dess furstar.
"Ni har skövlat vingården.
    Rov från de fattiga finns i era hus.
15 Vad menar ni med att krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?"
    säger Herren, Herren Sebaot.

16 Och Herren sade:
Sions döttrar är så högmodiga,
    de går med rak hals och spelar med ögonen,
trippar och pinglar med sina fotringar.
17 Därför skall Herren låta Sions döttrar gå med kal hjässa,
ja, Herren skall blotta deras nakenhet.

18 På den dagen skall Herren ta bort all deras prydnad: fotringar, pannband och halssmycken, 19 örhängen, armband och slöjor, 20 huvudprydnader, fotkedjor, gördlar, parfymflaskor och amuletter, 21 fingerringar och näsringar, 22 högtidsdräkter, kåpor, mantlar och kjortelväskor, 23 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.

24 Det skall bli stank i stället för ljuvlig doft,
rep i stället för bälte,
    skalligt huvud i stället för fint uppsatt hår,
hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel,
märken av brännjärn i stället för skönhet.
25 Dina män skall falla för svärd
    och dina hjältar i strid.
26 Sions portar skall klaga och sörja,
    utblottad skall hon sitta på marken.

Guds straff över Juda och Jerusalem

Se, Herren, härskarornas Herre,
    ska ta ifrån Jerusalem och Juda
allt stöd och alla tillgångar,
    all tillgång på mat
och all tillgång på vatten,
    hjältar och krigare,
domare och profeter,
    spåmän och äldste,
lägre befäl och högt uppsatta,
    rådgivare, hantverkare och trollkarlar.

”Jag ska ge dem pojkar till furstar,
    och godtycke ska regera över dem.”

Bland folket ska man förtrycka varandra,
    var och en sin nästa,
unga ska sätta sig upp mot de äldre
    och ringa mot högt uppsatta.

Då ska en man ta tag i sin bror i sin fars hus och säga:
    ”Du som har en mantel,
bli du vår ledare
    och ta hand om denna ruinhög.”
Då ska han ropa:
    ”Jag kan inte vara till någon hjälp!
I mitt hus finns varken mat eller mantel!
    Gör inte mig till ledare för folket.”

Jerusalem vacklar och Juda faller
    därför att de i ord och handling har vänt sig mot Herren,
i uppror mot hans härlighet.
    Deras uppsyn vittnar mot dem.
De breder ut sin synd som Sodom,
    de döljer inget.
Ve dem!
    De har dragit olycka över sig själva.

10 Men säg till den rättfärdige
    att det går honom väl.
De rättfärdiga ska få njuta av sina gärningars lön.
11     Men ve över den onde!
För honom ska det gå illa,
    och han ska få igen för vad han har gjort.

12 Mitt folk regeras av ungdomar,
    och kvinnor härskar över det.
Mitt folk, dina ledare för dig vilse
    och leder dig bort på osäkra stigar.

13 Herren träder fram i rätten,
    han står beredd att gå till rätta med folken.
14 Herren går till rätta med sitt folks äldste och furstar.
    ”Ni har skövlat vingården,
och rov från de fattiga finns i era hus.
15     Hur vågar ni krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?” säger Herren, härskarornas Herre.
16 Herren sa:
    ”Eftersom Sions döttrar är så högfärdiga
och går med näsan i vädret,
    spelar med ögonen
och trippar omkring prydda med fotringar,
17     så ska Herren låta dem få skabb i hjässan
och blotta deras nakenhet.”

18 På den dagen ska Herren plocka av dem all grannlåt, fotringar, band och månsmycken,[a] 19 örhängen, armband och slöjor, 20 huvuddukar, fotkedjor, gördlar, parfymer och amuletter, 21 ringar och näsringar, 22 festkläder, tunikor, sjalar och väskor, 23 speglar, underkläder, sjaletter och diadem.

24 I stället för parfymdoft kommer stank,
    repstumpar i stället för skärp,
i stället för håruppsättning skallighet,
    i stället för festkläder säcktyg,
och ett brännmärke i stället för skönhet.
25     Dina män ska falla för svärd
och dina hjältar i strid.
26     Stadsportarna ska sörja och gråta,
och övergivet sitter Sion på marken.

Footnotes

  1. 3:18 Grundtextens innebörd av flera av detaljerna i v. 18-23 är osäker.