I. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN ASSUR-BABEL (Kap 40-48)

Herren tröstar sitt folk

40 Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.
Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det
att dess vedermöda är slut,
    att dess missgärning är försonad,
och att det har fått dubbelt igen av Herrens hand
för alla sina synder.

En röst ropar i öknen:
    "Bered väg för Herren,
bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.
Varje dal skall höjas,
    alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark skall jämnas,
    kuperat land bli slät mark.
Herrens härlighet skall uppenbaras,
alla människor skall tillsammans se den.
Ty Herrens mun har talat."

Hör någon säger: "Predika!"
    Och en annan[a] svarar: "Vad skall jag predika?"
"Allt kött är gräs
    och all dess härlighet är som blomster på marken.
Gräs torkar, blomster vissnar,
    när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
Gräs torkar bort, blomster vissnar,
    men vår Guds ord förblir i evighet."

Sion, du glädjens budbärarinna,
    stig upp på ett högt berg.
Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft.
    Höj den utan fruktan, säg till Juda städer:
"Se, er Gud!"

10 Ja, Herren, Herren kommer med makt,
hans arm visar sin makt.
    Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte går framför honom.
11 Han för sin hjord i bet som en herde,
han samlar lammen i sina armar,
    han bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.

Ingen kan liknas vid Gud

12 Vem har mätt vattnen i sin kupade hand
och tagit mått på himlens vidd med sina utspända fingrar?
Vem har samlat stoftet på jorden i ett måttkar,
eller vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål?
13 Vem har utforskat Herrens Ande,
och vem kan ge honom råd och undervisa honom?
14 Vem rådfrågar han,
    för att denne skall ge honom förstånd
och lära honom den rätta stigen,
    lära honom kunskap
och visa honom förståndets väg?

15 Se, folken är som en droppe i en spann,
som ett dammkorn i en vågskål.
    Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn.
16 Libanons skog räcker inte till offerved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Alla folk är som ett intet inför honom,
mindre än intet och idel tomhet anser han dem vara.
18 Vem vill ni likna Gud vid,
    vad vill ni jämföra honom med?

19 Hantverkaren gjuter en avgudabild,
och guldsmeden belägger den med guld
    och smider silverkedjor.
20 Den som inte har råd att offra mycket
väljer ett stycke trä som inte ruttnar.
Sedan söker han en erfaren hantverkare
som kan forma en avgudabild
    som inte faller omkull.

21 Vet ni inte det,
    har ni inte hört det?
Har inte detta förkunnats för er från begynnelsen?
Har ni inte förstått det alltifrån jordens grundläggning?
22 För honom som tronar över världen
är dess inbyggare som gräshoppor.
    Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält att bo inunder.
23 Han gör furstar till intet
    och förvandlar jordens domare till tomhet.
24 Knappt är de planterade,
    knappt är de sådda,
knappt har deras stam slagit rot i jorden,
så blåser han på dem och de förtorkar,
och en stormvind för bort dem som strå.
25 Vem vill ni då likna mig vid,
    så att jag skulle vara som han?
säger den Helige.

26 Lyft upp era ögon mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta?
    Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror?
Genom sin stora makt och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn -
    ingen enda uteblir.
27 Hur kan du Jakob säga,
    du Israel påstå:
"Min väg är dold för Herren.
    Gud bryr sig inte om min rätt"?
28 Vet du inte, har du inte hört
    att Herren är en evig Gud,
som har skapat jordens ändar?
    Han blir inte trött och utmattas inte,
hans förstånd kan inte utforskas.
29 Han ger den trötte kraft
    och ökar den maktlöses styrka.
30 Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
unga män kan falla.
31 Men de som hoppas på Herren får ny kraft,
de lyfter med vingar som örnar.
    De skyndar i väg utan att mattas,
de färdas framåt utan att bli trötta.

Footnotes

  1. Jesaja 40:6 en annan Jesajarullen från Qumran och Septuaginta: "jag".

Hotet från Babylon, befrielse och återuppbyggnad

(40:1—66:24)

Tröst för Guds folk

40 Trösta, trösta mitt folk,
    säger er Gud.
”Uppmuntra Jerusalem
    och säg att dess trältjänst är över,
dess skuld är försonad,
    och Herren har gett det dubbelt igen
för alla dess synder.”

En röst ropar:
    ”Bana väg genom ödemarken för Herren!
Jämna en väg genom vildmarken för vår Gud!
    Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
    Oländig mark ska jämnas
och kullar bli till slätt.
    Herrens härlighet ska visa sig,
och alla människor ska få se den.”
    Herren har talat.

En röst säger:
    ”Förkunna!”
Jag frågar:
    ”Vad ska jag förkunna?”

”Människan[a] är som gräset,
    och all hennes prakt är
som ängsblomman.
    Gräset torkar
och blomman vissnar,
    när Herrens vind blåser på dem.
Ja, människorna är gräs.
    Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består i evighet.”

Gå upp på ett högt berg,
    du Sion, som bringar glada nyheter,
höj din röst, du som kommer med glädjebud,
    höj din röst, Jerusalem,
ropa, var inte rädd!
    Tala om för städerna i Juda:
        ”Se, er Gud!”
10 Ja, Herren, Herren kommer med kraft,
    och han ska regera med makt.
Han har med sig sin lön,
    hans arbetslön går före honom.
11 Han vallar sin hjord som en herde.
    Lammen samlar han i sina armar
och bär dem i sin famn,
    och varsamt leder han tackorna.

12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand
    och himlarna med sina fingrar?
Vem kan lägga jordens stoft i ett mått,
    och vem väger bergen och höjderna på en våg?
13 Vem kan granska Herrens Ande?
    Vem kan ge honom råd?
14 Vem rådfrågar han
    för att få upplysning
och undervisning om den rätta vägen?
    Vem kan ge honom kunskap
och visa honom insiktens väg?

15 Folken är bara som en droppe i en spann,
    som damm i vågskålen.
Han väger öar som om de var fint damm.
16     Libanons skogar räcker inte till ved,
dess djur inte till brännoffer.
17     Folken på jorden är ingenting inför honom.
I hans ögon betyder de ingenting.

18 Vem kan ni då likna Gud vid?
    Vad kan ni jämföra honom med?
19 Med en avgud
    som gjuts av en hantverkare
och som guldsmeden drar över med guld
    och gör silverkedjor åt? [b]
20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer
    väljer ett stycke trä som inte ruttnar,
och anlitar en skicklig hantverkare
    som ställer upp en avgudabild
som inte faller omkull.

21 Förstår ni inte? Har ni inte hört?
    Har det inte berättats för er från början?
Har ni inte insett det
    sedan jorden grundlades?
22 Han sitter högt ovanför jordens rund,
    och dess befolkning är
som gräshoppor för honom.
    Han breder ut himlarna som en duk
och spänner upp den som ett tält att bo i.
23     Han gör furstarna till intet
och jordens domare till ingenting.
24     Knappt har de hunnit planteras,
knappt sås, knappt slå rot,
    förrän han blåser på dem,
och de vissnar
    och förs bort av stormvinden som agnar.

25 ”Vem kan ni jämföra mig med?
    Vem är lik mig?” frågar den Helige.
26 Se upp mot himlen!
    Vem har skapat allt detta?
Han leder stjärnornas skaror
    och kallar var och en av dem vid namn.
Hans makt och styrka är så stor
    att inte en enda av dem fattas.

27 Hur kan du, Jakob, säga,
    och du, Israel, klaga:
Herren ser inte till mig,
    min Gud tar sig inte an min sak?”
28 Vet du inte, har du inte hört
    att Herren är en evig Gud,
som har skapat hela jorden?
    Han blir aldrig trött och svag.
Ingen kan utforska hans förstånd.
29     Han ger kraft åt den trötte
och styrka åt den svage.
30     Unga kan bli trötta och utmattade,
och unga män kan falla.
31     Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
    de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta
    och vandrar utan att mattas.

Footnotes

  1. 40:6 Ordagrant: Allt kött
  2. 40:19 I slutet av v. 19 och i början av v. 20 är grundtextens innebörd osäker.