Add parallel Print Page Options

Bildad talar igen

18 Bildad från Sua svarade:

Vem är det du försöker bedra? Prata förnuftigt om du vill att vi ska svara!

Tror du vi är djur, som är både dumma och stumma?

Tror du jorden ska skaka, bara för att du river sönder dina kläder i ilska? Ska vi kanske gå och gömma oss allihop?

En sak är då säker, att om du inte har någon framgång, är det för att du är ogudaktig. Elden i ditt hus har slocknat.

Det är mörkt i varje hus där ogudaktigheten råder.

Den ogudaktiges självsäkerhet avtar. Han faller på eget grepp.

8-9 Han går i fällan, och rövare ligger i bakhåll för honom.

10 Det finns snaror överallt där han går.

11 Skräcken ligger på lut runt omkring och bevakar varje steg han tar.

12 Olyckan är efter honom, alltid beredd att störta sig över honom.

13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar. Döden förtär honom.

14 Rikedomen han litade på ska visa sig förrädisk, och han ska leva i skräck.

15 Hans hem ska försvinna i brinnande svavel.

16 Han ska dras upp med roten som ett träd, och alla hans grenar ska vissna bort.

17 Allt som påminner om hans existens ska utplånas från jorden. Ingen ska komma ihåg honom.

18 Han ska drivas ut ur ljusets rike in i mörkret och förföljas ut ur världen.

19 Han ska varken ha son eller sonson kvar och inte heller några andra släktingar.

20 Gammal och ung förskräcks över hans öde.

21 Ja, detta är vad som händer med syndare, sådana som förkastar Gud.

Bildad talar igen

18 Bildad från Shuach svarade:

Ska inte detta ordflöde upphöra någon gång?
    Bli nu förnuftig, så vi kan prata![a]
Varför betraktas vi som boskap,
    som är dumma i dina ögon?
Du sliter ju sönder dig själv i din vrede.
    Skulle jorden ödeläggas för din skull
eller klippan förflytta sig från sin plats?

Den ogudaktiges ljus slocknar,
    lågan av hans eld slutar brinna.
Det är mörkt i hans tält,
    hans lampa slocknar.
Hans starka steg försvagas,
    hans egna planer fäller honom.
Hans fötter fastnar i nätet,
    han vandrar mot snaran.
Snaran griper honom om hälen,
    fällan håller honom fast.
10 En snara ligger gömd i marken,
    en fälla är lagd på stigen.
11 Skräcken ansätter honom från alla håll
    och jagar varje steg han tar.
12 Olyckan vill sluka honom,
    hemsökelsen är beredd för hans fall.
13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar,
    dödens förstfödde förtär hans lemmar.
14 Han rycks bort från sin trygga boning,
    han förs bort till fasornas kung.
15 Hans boning intas av ingenting,
    och svavel sprids ut över den.[b]
16 Hans rötter förtorkas nertill,
    hans krona vissnar bort upptill.
17 Han utplånas från jorden,
    hans namn nämns ingenstans på jorden.
18 Han drivs ut ur ljuset in i mörkret
    och förföljs ut ur världen.
19 Han ska varken ha barn eller ättlingar bland sitt folk,
    och där han bott överlever ingen.
20 I väst förskräcks folk över hans öde,
    i öst grips man av förfäran.
21 Detta är vad som händer med syndarens boning,
    så går det med den plats där man förkastar Gud.

Footnotes

  1. 18:2 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 18:15 Grundtextens innebörd är osäker.