Inledning

Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

På den tiden då Herodes[a] var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.

En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst[c] inför Gud, fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.[d] 10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom. 13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."

18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren." 19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap. 20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem. 24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte: 25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."

Ängelns budskap till Maria

26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[e] med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. 30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. 36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 37 Ty för Gud är ingenting omöjligt." 38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd 40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

46 Då sade Maria:

"Min själ prisar Herren,
47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
49 Stora ting har den Mäktige
gjort med mig
och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar
från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.
Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
52 Härskare har han störtat
från deras troner,
och ringa män har han upphöjt.
53 Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att visa
sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans barn,
till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder."

56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.

Johannes Döparens födelse

57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son. 58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes." 61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet." 62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta. 63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

68 "Välsignad är Herren,
Israels Gud,
som har besökt och återlöst
sitt folk.
69 Han har upprättat åt oss
ett frälsningens horn[f]
i sin tjänare Davids släkt,
70 så som han för länge sedan
hade lovat
genom sina heliga profeters mun.
71 Han har frälst oss
från våra fiender
och från deras hand som hatar oss.
72 Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 enligt den ed han gav
vår fader Abraham,
74 att vi, frälsta ur våra
fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom under alla
våra dagar.
76 Och du, barn, skall kallas
den Högstes profet.
Ty du skall gå före Herren
och bana väg för honom
77 och ge hans folk kunskap
om frälsning,
att deras synder är förlåtna
78 för vår Guds innerliga
kärleks skull.
I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
79 för att ljus skall skina över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter in på
fridens väg."

80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Footnotes

  1. Lukas 1:5 Herodes Se not till Matt 2:1.
  2. Lukas 1:5 Abias prästavdelning Sakarias tillhörde en av de 24 avdelningar som i tur och ordning hade att tjänstgöra en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19).
  3. Lukas 1:8 prästtjänst Tjänst som offerpräst.
  4. Lukas 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret frambars två gånger om dagen (2 Mos 30:7f). En gång i livet fick prästen frambära detta offer. Prästernas antal var nämligen mycket stort.
  5. Lukas 1:27 trolovad Se not till Matt 1:18.
  6. Lukas 1:69 horn står som beteckning för höghet och styrka (5 Mos 33:17, Ps 75:11, Jer 48:25, Mika 4:13).

Inledning

Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.

En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas

När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.

Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. 10 Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad.

11 Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. 13 Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes[a]. 14 Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. 15 Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. 16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför honom i Elias[b] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.”

18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.”

19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. 20 Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.”

21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. 22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum.

23 När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. 24 Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa:

25 ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”

En ängel meddelar att Jesus ska födas

26 I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru[c] som hette Maria och som var trolovad[d] med en man som hette Josef, av Davids släkt.

28 Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!”

29 Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. 30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. 33 Han ska regera över Jakobs släkt[e] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”

34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”

35 Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. 36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. 37 Ingenting är omöjligt för Gud.”

38 Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.

Maria besöker Elisabet

39 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. 42 Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! 43 Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! 44 I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. 45 Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.”

46 Maria sa:

”Jag vill hylla Herren av hela min själ!
47     Min ande jublar över Gud, han som räddar mig!
48 Han har sett till sin ringa tjänarinna.
    Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig.
49 Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig.
    Heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom,
    från generation till generation.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm
    och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare störtar han från deras troner,
    men de ödmjuka upphöjer han.
53 Han mättar de hungriga med sin godhet,
    men de rika driver han tomhänta bort.
54 Han hjälper sin tjänare Israel
    och kommer ihåg sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans ättlingar för evigt,
    som han lovade våra förfäder.”

56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

57 För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne.

59 På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, 60 men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”

61 Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” 62 Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta.

63 Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” 64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.

65 Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. 66 De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.”

67 Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade:

68 ”Välsignad är Herren, Israels Gud,
    för han kommer till sitt folk och återlöser det.
69 Han reser en mäktig[f] räddare från sin tjänare Davids ätt,
70     som han för länge sedan lovade genom sina heliga profeter,
71 till räddning från våra fiender,
    från alla som hatar oss.
72 Han visar barmhärtighet mot våra förfäder
    och håller sitt heliga förbund,
73 eden han svor vår fader Abraham:
74 att rädda oss från våra fienders hand,
    så att vi får tjäna honom utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet inför honom så länge vi lever.

76 Och du, mitt barn, ska kallas den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren och bana väg för honom.
77 Så ska hans folk veta att räddningen är här
    med förlåtelse för deras synder.
78 För på grund av vår Guds innerliga barmhärtighet
    ska en soluppgång[g] komma ner till oss från höjden
79 och lysa över dem som lever i mörker och dödens skugga
    och leda våra steg in på fridens väg.”

80 Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Footnotes

  1. 1:13 Johannes betyder: Herren visar nåd/förbarmar sig.
  2. 1:17 Om Elia, se 2 Kung 2:1-11; gå framför honom syftar på Johannes döparens verksamhet före Jesus.
  3. 1:27 Se not till Matt 1:23.
  4. 1:27 Den judiska förlovningen var mer bindande än en nutida förlovning och kunde bara brytas genom en skilsmässa. Något sexuellt umgänge fick inte förekomma. Jfr Matt 1:18-25, där Josefs och Marias förhållande finns närmare beskrivet.
  5. 1:33 På grekiska: Jakobs hus. Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28.
  6. 1:69 Ordagrant: Han reser ett räddningens/frälsningens horn… (horn står för makt och styrka).
  7. 1:78 I Jer 23:5; 33:15 använder Septuaginta det grekiska ordet anatole i betydelsen skott.