Add parallel Print Page Options

Jesus undervisar om inre renhet

15 Kort därefter kom några fariseer och andra judiska ledare från Jerusalem för att diskutera med Jesus.

Varför följer inte dina lärjungar de gamla judiska traditionerna? frågade de. De bryr sig ju inte om att tvätta händerna innan de äter, vilket reglerna säger.

Han svarade: Och varför bryter ni med era regler mot Guds bud?

Guds lag säger till exempel: 'Hedra din far och mor. Den som föraktar sina föräldrar måste dö.'

5-6 Men ni säger: 'Även om era föräldrar har det svårt, så kan ni ändå ge pengarna som ni lagt undan för deras underhåll till templet!' Genom de regler som ni själva hittat på ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning att man ska hedra och ta hand om sina föräldrar.

Ni hycklare! Jesaja profeterade rätt om er:

'Dessa människor säger att de ärar mig, men deras hjärtan är långt borta.

Deras gudstjänst är värdelös, för de håller sig till sina människogjorda lagar och inte till Guds bud.'

10 Sedan kallade Jesus folkskarorna till sig och sa: Lyssna till vad jag säger och försök att förstå detta:

11 Ni blir inte orena på grund av vad ni äter! Det är vad ni säger och tänker som orenar er!

12 Då gick lärjungarna fram till honom och sa: Du retade fariseerna genom vad du sa.

13-14 Jesus svarade: Varje planta, som inte planterats av min Far, ska ryckas upp med roten, så bry er inte om fariseerna. De är blinda ledare som leder de blinda, och de kommer alla att falla i samma grop.

15 Då bad Petrus Jesus förklara vad han menade när han sa att människor inte blir orena av att äta mat som enligt lagen är förbjuden.

16 Förstår du inte det? frågade Jesus.

17 Inser du inte att det man äter passerar genom magen och ut igen?

18 Men onda ord kommer från ett ont hjärta och smutsar ner den människa som uttalar dem.

19 Från hjärtat kommer nämligen onda tankar, mord, otrohet i äktenskapet, sexuell lössläppthet, stöld, lögn och skvaller.

20 Det är det som smutsar ner. Men man blir inte oren andligt sett genom att äta utan att först ha tvättat händerna.

Jesus befriar en flicka från en ond ande

21 Jesus lämnade sedan denna del av landet och vandrade de åtta milen till Tyros och Sidon.

22 En kananeisk kvinna, som bodde där, kom till honom och bad: Herre, kung Davids son, visa barmhärtighet mot mig. Min dotter har en ond ande i sig och den plågar henne ständigt.

23 Men Jesus gav henne inget svar, inte så mycket som ett ord. Då uppmanade lärjungarna honom att skicka iväg henne. Säg till henne att gå härifrån för hon irriterar oss med sitt tjat, sa de.

24 Då sa han till kvinnan: Min uppgift är bara att hjälpa judarna.

25 Men hon kom närmare och föll på knä och bad honom: Herre, hjälp mig!

26 Det är inte rätt att ta brödet från barnen och ge det åt hundarna, sa Jesus.

27 Ja, jag vet det, svarade hon, men till och med valparna under bordet har rätt att äta smulorna som faller där.

28 Kvinna, sa Jesus till henne, din tro är stor, och du ska få det du bett om. Och hennes dotter blev omedelbart botad.

Man förvånas över alla underverk

29 Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg i närheten av sjön och satte sig där.

30 Och en stor folkmassa kom till honom. Bland dem fanns lama, blinda, döva, stumma och många med andra sjukdomar. Man lade dem framför Jesus, och han botade dem alla.

31 Människorna kunde knappast fatta det. De som tidigare inte hade kunnat säga ett ord pratade nu ivrigt. De som varit lama hoppade och sprang, och de som hade varit blinda såg sig omkring! Och de lovprisade Gud.

Jesus ger mat åt fyra tusen

32 Sedan kallade Jesus på sina lärjungar och sa: Jag har nöd för dessa människor. De har varit här hos mig i tre dagar och har inget kvar att äta. Jag vill inte skicka iväg dem hungriga, för då kanske de svimmar av utmattning längs vägen.

33 Lärjungarna svarade: Men var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt dem här i öknen?

34 Då frågade Jesus: Hur mycket mat har ni? Sju brödstycken och några små fiskar, svarade de.

35 Då bad Jesus människorna att slå sig ner på marken.

36 Han tog de sju brödstyckena och fiskarna och tackade Gud för dem och delade dem i stycken och gav dem till lärjungarna, som i sin tur räckte dem till folket.

37-38 Och alla åt tills de blev mätta - fyra tusen män förutom kvinnor och barn. Och när man samlade upp det som blev över, blev det sju fulla korgar.

39 Sedan lät Jesus människorna gå hem, men själv steg han i en båt och for över sjön till Magadan.

Guds bud och människors regler

(Mark 7:1-23)

15 Sedan kom några fariseer och en del skriftlärda från Jerusalem till Jesus och frågade:

”Varför bryter dina lärjungar mot förfädernas tradition? De tvättar ju inte händerna innan de äter.” Han svarade: ”Varför bryter ni själva mot Guds bud genom att följa er tradition? Gud sa: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som talar illa om sina föräldrar ska dömas till döden.’[a] Men ni menar att om någon säger till sin far eller mor: ’Det du kunde ha fått av mig ger jag som tempelgåva’, då behöver han inte respektera sina föräldrar. Så ogiltigförklarar ni Guds ord genom era egna traditioner. Ni hycklare! Profeten Jesaja profeterade rätt om er:

’Det här folket ärar mig med sina ord,
    men deras hjärtan är långt ifrån mig.
Deras tillbedjan är värdelös,
    för de lär bara ut människobud.[b]’ ”

10 Sedan kallade Jesus till sig folket och sa: ”Hör på och försök att förstå: 11 Människan blir inte oren av det som kommer in i munnen. Det är det som går ut ur munnen, som gör människan oren.”

12 Då gick hans lärjungar fram till honom och sa: ”Vet du att du retade upp fariseerna genom det du sa?”

13 Jesus svarade: ”Varje planta, som inte har planterats av min Fader i himlen, ska ryckas upp med roten, 14 så bry er inte om fariseerna. De är blinda ledare som leder andra blinda, och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen.”

15 Då bad Petrus att Jesus skulle förklara liknelsen för dem.

16 ”Förstår inte ni heller?” frågade han. 17 ”Inser ni inte att det som kommer in i en människa bara passerar genom magen och kommer ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det är det som gör människan oren. 19 Ifrån hjärtat kommer ju onda tankar, mord, otrohet i äktenskapet, sexuell omoral, stöld, lögn och förtal, 20 och det är sådant som gör människan oren. Men ingen blir oren av att äta utan att först ha tvättat händerna.”

En icke-judisk kvinnas tro

(Mark 7:24-30)

21 Jesus lämnade sedan Galileen och drog sig undan till området kring Tyros och Sidon.[c]

22 En kanaaneisk kvinna från trakten kom då till honom och ropade: ”Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är besatt av en ond ande och den plågar henne ständigt.” 23 Men Jesus gav henne inte ett ord till svar. Hans lärjungar kom därför till honom och sa: ”Skicka iväg henne, hon förföljer oss ju med sina rop.” 24 Han sa då till kvinnan: ”Jag har sänts bara till Israels förlorade får.”[d] 25 Men kvinnan kom närmare och föll ner för honom och sa: ”Herre, hjälp mig!” 26 Jesus svarade: ”Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” 27 ”Det är sant, Herre”, sa hon, ”men till och med hundarna äter de smulor som faller från deras herrars bord.” 28 ”Kvinna”, sa Jesus till henne, ”din tro är stark. Du ska få det du ber om.” Och i samma stund blev hennes dotter botad.

Jesus botar många sjuka

(Mark 7:31-37)

29 Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg och satte sig där. 30 Snart hade det samlats en stor folkmassa omkring honom, och de hade med sig rörelsehindrade, blinda, missbildade, stumma och många andra. Man lade dem framför Jesus, och han botade dem. 31 Folk var alldeles häpna, för de stumma började tala, de missbildade blev friska, de rörelsehindrade gick, och de blinda kunde se. Och alla hyllade Israels Gud.

Jesus ger mat åt mer än 4 000 personer

(Mark 8:1-10)

32 Sedan kallade Jesus på sina lärjungar och sa: ”Jag känner stort medlidande med dessa människor. De har varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Jag vill inte skicka iväg dem hungriga, för då kanske de svimmar av utmattning längs vägen.”

33 Men hans lärjungar svarade: ”Var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt dem alla här i ödemarken?” 34 Jesus frågade dem: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju bröd och några små fiskar”, svarade de. 35 Då bad Jesus folket att slå sig ner på marken. 36 Och han tog de sju bröden och fiskarna och tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han bitarna till sina lärjungar, som i sin tur delade ut dem till folket. 37 Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det sju fulla korgar. 38 Det var 4 000 män som hade ätit, förutom kvinnor och barn.

39 Sedan sa Jesus åt människorna att gå hem, men själv steg han i en båt och åkte över sjön till trakten kring Magadan[e].

Footnotes

  1. 15:4 Se 2 Mos 20:12; 21:17 (det hebreiska ordet liknar mer förbanna än grekiskans tala illa om) och 5 Mos 5:16.
  2. 15:9 Se Jes 29:13.
  3. 15:21 Tyros och Sidon låg i Fenikien, cirka åtta mil från Kafarnaum.
  4. 15:24 Jesus verkade främst bland judarna, som efter hans död och uppståndelse skulle sprida budskapet om honom till alla jordens folk. Men då och då gjorde Jesus ett undantag. Jfr 8:5-13, där han botar tjänaren till en romersk officer.
  5. 15:39 Magadan, eller Magdala, låg strax söder om Kafarnaum.

15 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:

»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»

Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?

Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'

Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.

I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.

I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:

'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;

och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»

10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.

11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»

12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»

13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.

14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»

15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»

16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?

17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?

18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.

19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.

20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»

21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.

22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»

23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»

24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»

25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»

26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»

27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»

28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.

29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.

30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,

31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.

32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»

33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»

34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»

35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.

36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.

38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.

39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.