Add parallel Print Page Options

Sedan han hade kommit ned från berget, följde honom mycket folk.

Då trädde en spetälsk man fram och föll ned för honom och sade: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren.»

Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax blev han ren från sin spetälska.

Och Jesus sade till honom: »Se till, att du icke säger detta för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär den offergåva som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»

När han därefter kom in i Kapernaum, trädde en hövitsman fram till honom och bad honom

och sade: »Herre, min tjänare ligger därhemma lam och lider svårt.»

Han sade till honom: »Skall då jag komma och bota honom?»

Hövitsmannen svarade och sade: »Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak. Men säg allenast ett ord, så bliver min tjänare frisk.

Jag är ju själv en man som står under andras befäl: jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han; och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.»

10 När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: »Sannerligen säger jag eder: I Israel har jag icke hos någon funnit så stor tro.

11 Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,

12 men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan.»

13 Och Jesus sade till hövitsmannen: »Gå; såsom du tror, så må det ske dig.» Och i samma stund blev tjänaren frisk.

14 När Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svärmoder ligga sjuk i feber.

15 Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade henne; och hon stod upp och betjänade honom.

16 Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han,

17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade: »Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han.»

18 Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden.

19 Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: »Mästare, jag vill följa dig varthelst du går.»

20 Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.»

21 Och en annan av hans lärjungar sade till honom: »Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.»

22 Då svarade Jesus honom: »Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda.»

23 Och han steg i båten, och hans lärjungar följde honom.

24 Och se, då uppstod en häftig storm på sjön, så att vågorna slogo över båten; men han låg och sov.

25 Då gingo de fram och väckte honom och sade: »Herre, hjälp oss; vi förgås.»

26 Han sade till dem: »I klentrogne, varför rädens I?» Därefter stod han upp och näpste vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.

27 Och människorna förundrade sig och sade: »Vad är denne för en, eftersom både vindarna och sjön äro honom lydiga?»

28 När han så hade kommit över till gadarenernas land på andra stranden, kommo två besatta emot honom, ut från gravarna där. Och de voro mycket våldsamma, så att ingen kunde färdas den vägen fram.

29 Dessa ropade då och sade: »Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?»

30 Nu gick där långt ifrån dem en stor svinhjord i bet.

31 Och de onda andarna bådo honom och sade: »Om du vill driva ut oss så låt oss fara in i svinhjorden.»

32 Då sade han till dem: »Faren åstad.» Och de gåvo sig åstad och foro in i svinen. Och se, då störtade sig hela hjorden utför branten ned i sjön och omkom i vattnet.

33 Men herdarna flydde; och när de hade kommit in i staden, omtalade de alltsammans, och särskilt vad som hade skett med de besatta.

34 Då gick hela staden ut för att möta Jesus; och när de fingo se honom, bådo de att han skulle begiva sig bort ifrån deras område.

Jesus botar en man med spetälska

(Mark 1:40-44; Luk 5:12-14)

När Jesus sedan gick ner från berget följde massor av människor efter honom. Då närmade sig en spetälsk[a] man och föll ner för honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.”

Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och i samma stund var mannen fri från sin spetälska.

Men Jesus sa till honom: ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt,[b] till ett vittnesbörd för dem.”

En romersk officer visar stark tro

(Luk 7:1-10; 13:28-29)

När Jesus hade gått in i Kafarnaum, kom en romersk officer fram till honom och bad om hjälp: ”Herre, min tjänare ligger förlamad därhemma och har förfärliga plågor.” ”Jag ska komma med och bota honom”, sa Jesus. Men officeren sa: ”Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus.[c] Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.”

10 När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och sa till dem som följde honom: ”Sannerligen säger jag er: jag har inte funnit en så stark tro hos någon bland Israels folk. 11 Jag säger er att många människor ska komma från öster och väster och ta plats med Abraham, Isak och Jakob vid måltiden i himmelriket. 12 Men rikets egna barn ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska de gråta och skära tänder.”

13 Sedan sa Jesus till officeren: ”Gå hem. Det ska bli så som du trodde!” Och i samma stund blev tjänaren frisk.

Jesus botar Petrus svärmor och många andra

(Mark 1:29-34; Luk 4:38-41)

14 När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber. 15 Han tog henne i handen, och febern lämnade henne. Hon steg upp och började betjäna honom.

16 På kvällen förde man många besatta människor till Jesus, och han drev ut de onda andarna genom att bara tala till dem. Han botade också alla de sjuka. 17 Så gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:

”Det var våra sjukdomar han bar,
    och våra smärtor tog han på sig.”[d]

Priset för att följa Jesus

(Luk 9:57-60)

18 När Jesus såg att det samlades mer och mer folk befallde han att de skulle åka över till andra sidan sjön. 19 Då kom en av de skriftlärda fram till honom och sa: ”Mästare, jag vill följa dig vart du än går.”

20 Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen[e] har ingen plats där han kan vila ut.”

21 En annan av hans lärjungar sa: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.”[f]

22 Då svarade Jesus honom: ”Följ mig och låt de döda[g] begrava sina döda.”

Jesus stillar stormen

(Mark 4:36-41; Luk 8:22-25)

23 Sedan steg Jesus i en båt och åkte över sjön tillsammans med sina lärjungar. 24 Och plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med höga vågor som slog in över båten. Men Jesus sov.

25 Då gick hans lärjungar fram till honom och väckte honom och sa: ”Herre, rädda oss! Vi förgås!” 26 Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och det blev alldeles lugnt.

27 Männen blev alldeles häpna. ”Vad är detta för en sorts människa”, sa de till varandra, ”eftersom till och med vinden och sjön lyder honom?”

Jesus befriar två män som är besatta av onda andar

(Mark 5:1-17; Luk 8:26-37)

28 När Jesus hade kommit över till andra sidan sjön, till gadarenernas område[h], kom två män som var besatta av onda andar emot honom från gravplatsen och var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen. 29 Och de ropade till Jesus: ”Lämna oss ifred, du Guds Son! Har du kommit för att plåga oss i förtid?”

30 Samtidigt gick en stor svinhjord och betade inte långt därifrån, 31 och andarna tiggde och bad: ”Om du driver ut oss, så skicka oss åtminstone in i svinhjorden.”

32 Jesus sa: ”Som ni vill, ge er iväg!” Och genast lämnade de onda andarna männen och for in i svinen, och hela hjorden rusade utför bergssluttningen och drunknade i sjön.

33 Herdarna som vaktat svinen sprang till staden och berättade alltihop, även det som hänt med de besatta. 34 Alla i staden gick då ut för att träffa Jesus, och när de kom fram till honom bad de honom lämna deras område.

Footnotes

  1. 8:2 Ordet spetälska (lepra) användes på den här tiden för en mängd olika hudsjukdomar.
  2. 8:4 Jfr 3 Mos 14:1-4.
  3. 8:8 Enligt de judiska skriftlärdas regler skulle Jesus bli oren, ovärdig att komma inför Gud, om han gick in till en icke-jude, eftersom icke-juden var oren, ovärdig. Han måste sedan gå igenom särskilda reningsceremonier.
  4. 8:17 Se Jes 53:4.
  5. 8:20 Människosonen var en titel på Messias, som Jesus använde om sig själv, hämtad från Dan 7:13-14.
  6. 8:21 Mannens far var antagligen död och begraven, men seden var att efter ungefär ett år begrava benen på ett speciellt ställe i gravväggen. Om det var denna senare begravning han väntade på, bad han om en tid upp till ett år.
  7. 8:22 Andlig död, som här tycks åsyftas, är att vara skild från Gud.
  8. 8:28 Detta område låg vid den sydöstra delen av sjön, runt staden Gadara. I Mark 5:1 och Luk 8:26 talar man istället om området kring Gerasa, som var hela regionens huvudstad. Området var icke-judiskt.