Add parallel Print Page Options

Rätt och rättvisa ska segra

Ni som ligger vakna om nätterna och tänker ut onda planer ska få er dom. När morgonen gryr skyndar ni er att göra allt det onda ni planerat.

Om ni vill ha ett stycke land eller någon annans hus, även om det är allt han har, så tar ni det genom bedrägeri, hot och utpressning.

Men Herren Gud säger: Jag ska ge igen för er ondska. Ingenting kan hindra mig. Ni kommer inte att ha någonting att vara stolta över när jag är färdig med er.

Då ska era fiender håna er och sjunga nidvisor om er: Det är slut med oss, vi är ruinerade. Gud har skickat oss långt bort och gett vårt land till andra.

Andra ska dra upp gränserna för er. Herrens folk ska bo på den plats de skickas till.

Tala inte på det sättet, säger folket. Håll inte på med sådana saker. Något så hemskt kommer aldrig att hända oss.

Är det rätt av folket i Israel att komma med ett sådant svar? Tror ni att Herrens Ande tycker om att behöva tala på det sättet? Nej, hans varningar är för ert eget bästa, för att få er på rätt väg igen.

Men fram till den här stunden har mitt folk rest sig upp mot mig. Ni lurar skjortan av dem som litar på er.

Ni har kastat ut änkor ur deras hus, och barn har ni berövat deras rätt.

10 Ge er i väg härifrån! Det här är inte längre ert land och ert hem. Ni har förstört det med er ondska, och nu blir ni utkörda!

11 Om en drucken profet kom och talade till er om vinets glädje skulle ni säkert lyssna!

12 Den tid kommer, Israel, när jag ska samla ihop den kvarleva som återstår och föra er tillsammans igen som får i sin fålla, som en hjord på bete.

13 Herren ska bana väg för er ut ur fångenskapen och tillbaka till ert eget land. Herren själv ska vara er kung och gå före er.

Domsord över de hänsynslösa och falska

Ve dem som tänker ut orätt
    och gör upp onda planer när de ligger i sin bädd!
När morgonen gryr
    genomför de det,
för det står i deras makt att göra det.
    De får begär till åkermark
och tar för sig,
    till hus, och lägger beslag på dem.
De tar över både ägaren och hans hus,
    mannen och hans egendom.

Så säger därför Herren:

”Jag tänker ut ont mot detta släkte.
    Ni ska inte kunna rädda er ur det[a]
och inte mer gå där så stolta,
    för det är en ond tid.
Den dagen ska man stämma upp en nidvisa över er
    och sjunga en klagosång:
’Det är slut med oss, vi är ruinerade.
    Mitt folks arvedel skiftas ut
och tas ifrån mig!
    Våra åkermarker delas ut till avfällingar.’ ”

Därför ska du inte i Herrens församling ha någon
    som drar upp gränserna för någon jordlott.

Falska profeter

”Förkunna inte”, förkunnar de.
    ”Om sådant får man inte förkunna.
    Vi ska inte drabbas av någon vanära.”
Skulle man säga, o Jakobs ätt:
    ”Är Herrens Ande otålig?
    Är det här hans gärningar?”

”Är inte mina[b] ord för den människas bästa
    som lever rättrådigt?
På sistone har mitt folk
    rest sig upp som en fiende.
Ni sliter manteln av dem
    som tryggt går förbi,
    likt män som återvänder från kriget.
Ni driver bort mitt folks kvinnor
    från deras hem som varit deras glädje,
och från deras barn berövar ni
    min prakt för evigt.
10 Res er, ge er iväg härifrån!
    Det här är ingen viloplats,
för den är orenad,
    oåterkalleligt fördärvad.
11 Om någon skulle komma
    med lögnaktigt prat i vädret och säga:
’Vin och öl förkunnar jag för dig!’
    skulle han vara en profet för detta folk!

Herren samlar sitt folk

12 Jag ska samla dig, hela Jakob,
    föra samman det som återstår av Israel.
Jag ska föra dem tillsammans igen,
    som får i sin fålla,
som en hjord på bete,
    en sorlande skara människor.
13 Han som banar väg
    går före dem,
de bryter sig igenom
    och drar ut genom porten.
Deras kung går före dem,
    Herren går i spetsen för dem.”

Footnotes

  1. 2:3 Mer ordagrant: …dra er hals ur det.
  2. 2:7 Enligt Septuaginta hans.