Add parallel Print Page Options

Nineves befolkning skingras

Du är dömd, Nineve, du mördarstad, så full av lögn och byte från plundringar.

Lyssna! Hör hur piskorna viner när stridsvagnarna rusar fram mot henne. Vagnshjulen dånar, och man hör hästarnas hovar mot gatan!

Kavalleriet drar fram med blixtrande svärd och glittrande spjut. De döda fyller gatorna, och överallt ligger liken i högar. Folk snavar över dem, reser sig men faller på nytt.

Allt detta hände därför att Nineve sålde sig till Guds fiender. Denna vackra men trolösa stad tjusade folken med sin charm, och förledde dem att tillbe falska gudar och förhäxade människor överallt.

Det är inte att undra på att jag är emot dig, säger Herren, härarnas Gud, och nu ska hela världen se din nakenhet och skam.

Jag ska låta dig gå i din egen smuts, så att alla får se hurdan du egentligen är.

Alla som ser dig ska rygga tillbaka av förskräckelse. Nineve ligger i ruiner, ska man säga, men ingen ska känna medlidande.

Skulle du vara bättre än Tebe, som låg där så tryggt vid Nilen, på alla sidor skyddat av floden?

Etiopien och hela Egypten var dess mäktiga allierade tillsammans med Put och Libyen.

10 Men ändå föll Tebe, och folket fördes bort som slavar. De späda barnen krossades till döds mot gatstenarna. Soldaterna drog lott om vem som skulle få de förnämsta männen som tjänare. Alla dess ledare blev bundna i kedjor.

11 Nineve ska också ragla som en drucken och gömma sig av fruktan.

12 Alla dina befästningsverk ska falla. Du ska bli slukad som ett moget fikon av dem som skakar träden vid den första skörden.

13 Dina soldater ska bli svaga och hjälplösa som kvinnor. Stadsportarna ska vara vidöppna för fienden och bommarna brännas upp.

14 Förbered dig för belägring! Fyll på vattenförråden! Förstärk försvaret! Slå tegel så att du kan laga de skadade murarna!

15 Men mitt under dina förberedelser ska elden komma över dig. Svärdet ska hugga ner dig, och fienden ska dra fram som gräshoppor och förstöra allt i sin väg. Det finns ingen möjlighet att fly.

16 I staden finns många köpmän med oerhörda rikedomar som de har roffat åt sig, men fienden ska komma och bära bort alltsammans.

17 Dina många furstar och ledare slår sig ner som en svärm gräshoppor. De gömmer sig bakom murarna så länge det är svalt, men när solen går upp och det blir varmt flyr de och försvinner.

18 Assyriens kung, dina furstar ligger döda på marken! Ditt folk är förskingrat bland bergen, och det finns inte längre någon herde som samlar dem.

19 Det finns ingen läkedom för dina sår, de är alldeles för djupa för att kunna läkas. Alla som hör om ditt öde ska klappa i händerna av glädje, för var finns den sosm inte fått lida för din grymhet?

Nineves befolkning skingras

Ve dig, du blodiga stad,
    så full av lögn
och byten
    från otaliga plundringar!
Piskorna viner,
    vagnshjulen dånar,
hästarna galopperar,
    och vagnarna rullar!
Kavalleriet drar fram
    med blixtrande svärd
och glittrande spjut.
    Mängder av slagna,
högar av döda,
    otaliga lik,
man snavar över liken!
    Orsaken till allt detta är
skökans måttlösa otukt,
    den vackra skökan,
trolldomskonsternas mästarinna,
    som tjusade[a] folken med sin prostitution
och folkslagen med sin häxkonst.

”Nu vänder jag mig mot dig,
    säger härskarornas Herre.
Jag ska lyfta din kjol över ditt ansikte,
    visa folken din nakenhet
och kungarikena din skam.
    Jag ska släpa dig i smutsen,
utsätta dig för förakt
    och göra dig till ett spektakel.
Alla som ser dig ryggar tillbaka
    och säger:
’Nineve ligger i ruiner,
    men vem sörjer över det?’
Finns det någon
    som skulle kunna trösta henne?”

Skulle du vara bättre än No Amon,
    som låg vid Nilen,
    omgivet av vatten?
Floden var dess skydd,
    vatten dess mur.
Kush och Egypten var dess gränslösa styrka,
    Put och Libyen dess stöd.
10 Men även folket i No Amon togs till fånga
    och fördes bort i landsflykt.
Deras späda barn krossades
    vid varje gathörn.
Man drog lott om deras förnämsta män,
    och stormännen blev bundna i kedjor.
11 Också du ska bli drucken,
    få gömma dig
och söka skydd mot fienden.

12 Alla dina fästen är som fikonträd
    med deras första mogna frukter.
Skakar man träden
    faller fikonen i munnen på den som vill äta.
13 Dina soldater är som kvinnor hos dig.
    Portarna till ditt land står vidöppna
för dina fiender,
    och elden har förtärt dina bommar.

14 Ös upp vatten för belägring!
    Förstärk dina fästen!
Stig ner i leran,
    trampa i murbruket,
    förstärk tegelformen!
15 Men elden ska ändå förtära dig
    och svärdet hugga ner dig.
    Du ska förtäras som gräshoppor,
ja som gräshoppsyngel,
    som väldiga svärmar av gräsbitare och gräshoppor.[b]
16 Dina köpmän har blivit fler
    än himlens stjärnor,
likt gräsbitare skövlar[c] de
    och flyger bort.
17 Dina förnämsta är som svärmar av gräshoppor,
    dina skrivare som en hord av gräsbitare.
    De slår sig ner på muren när dagen är sval,
men när solen kommer fram flyr de bort,
    och ingen vet var de är.

18 Dina herdar sover, Assyriens kung,
    dina förnämsta har lagt sig.
Ditt folk är skingrat på bergen,
    och det finns ingen som samlar dem.
19 Det finns ingen läkedom för ditt sår,
    din skada kan inte botas.
Alla som hör om ditt öde
    klappar i händerna över dig.
För vem har inte fått lida
    för din ständiga grymhet?

Footnotes

  1. 3:4 Ordagrant: sålde.
  2. 3:15 Versens senare del är svårtolkad i grundtexten.
  3. 3:16 Eller ev. ömsar sitt skinn, som gräshoppsyngelns hudömsning, innan de blir fullvuxna insekter som kan flyga.

Ve dig, du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva!

Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad.

Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är på döda, man stupar över döda.

Allt detta för den myckna otukt hon bedrev, hon, den fagra och trollkunniga skökan, som prisgav folkslag genom sin otukt och folkstammar genom sina trolldomskonster.

Se, jag skall vända mig mot dig, säger HERREN Sebaot; jag skall lyfta upp ditt mantelsläp över ditt ansikte och låta folkslag se din blygd och konungariken din skam.

Och jag skall kasta på dig vad styggeligt är, jag skall låta dig bliva föraktad, ja, göra dig till ett skådespel.

Var och en som ser dig skall sky dig och skall säga: »Nineve är ödelagt, men vem kan ömka det?» Ja, var finner man någon som vill trösta dig?

Är du då bättre än No-Amon, hon som tronade vid Nilens strömmar, omsluten av vatten -- ett havets fäste, som hade ett hav till mur?

Etiopier i mängd och egyptier utan ände, putéer och libyer voro dig till hjälp.

10 Också hon måste ju gå i landsflykt och fångenskap, också hennes barn blevo krossade i alla gathörn; om hennes ädlingar kastade man lott, och alla hennes stormän blevo fängslade med kedjor

11 Så skall ock du bliva drucken och sjunka i vanmakt; också du skall få leta efter något värn mot fienden.

12 Alla dina fästen likna fikonträd med brådmogen frukt: vid minsta skakning falla de i munnen på den som vill äta dem.

13 Se, ditt manskap är hos dig såsom kvinnor; ditt lands portar stå vidöppna för dina fiender; eld förtär dina bommar.

14 Hämta dig vatten till förråd under belägringen, förstärk dina fästen. Stig ned i leran och trampa i murbruket; grip till tegelformen.

15 Bäst du står där, skall elden förtära dig och svärdet utrota dig. Ja, såsom av gräsmaskar skall du bliva uppfrätt, om du ock själv samlar skaror så talrika som gräsmaskar, skaror så talrika som gräshoppor.

16 Om du ock har krämare flera än himmelens stjärnor, så vet: gräsmaskarna fälla sina vingars höljen och flyga bort.

17 Ja, dina furstar äro såsom gräshoppor och dina hövdingar såsom gräshoppssvärmar: de stanna inom murarna, så länge det är svalt, men när solen kommer fram, då fly de bort, och sedan vet ingen var de finnas.

18 Dina herdar hava slumrat in, du Assurs konung; dina väldige ligga i ro. Ditt folk är förstrött uppe på bergen, och ingen församlar det.

19 Det finnes ingen bot för din skada oläkligt är ditt sår. Alla som höra vad som har hänt dig klappa i händerna över dig. Ty över vem gick ej din ondska beständigt?