Nehemja 4

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Fienden protesterar

^1-2 När Sanballat hörde att vi höll på att bygga upp muren, blev han rasande. Han förlöjligade oss och drev med oss inför sina vänner och inför officerarna i Samaria. Vad tror de där stackars judarna att de är för några? sa han. Tror de att de ska kunna bygga upp muren på en dag, om de offrar tillräckligt många offer? Och titta på de där förbrända stenarna, som de plockar fram ur grushögarna och försöker använda igen!

³ Ammoniten Tobia vid hans sida gjorde också sina kommentarer. Det behövs bara att en räv springer upp på den där muren de bygger, för att den ska falla ihop, sa han.

⁴ Då vände jag mig till Gud och bad: Herre, hör hur de gör narr av oss. Låt deras hån falla tillbaka över dem själva och låt dem bli fångar i ett främmande land!

⁵ Kom ihåg deras synd. Utplåna den inte, för de har föraktat dig genom att förakta oss som bygger din mur!

⁶ Så småningom hade muren runt hela staden nått hälften av sin ursprungliga höjd. Alla hade arbetat helhjärtat.

⁷ Men när Sanballat och Tobia och araberna, ammoniterna och asdoditerna fick höra att arbetet på muren fortsatte och att skadorna hade reparerats, blev de ursinniga,

⁸ och snart gjorde de upp planer för att anfalla Jerusalem och orsaka förvirring.

⁹ Men vi bad till vår Gud och vaktade staden både dag och natt för att skydda oss.

¹⁰ Man kunde märka att många av arbetarna började bli uttröttade av slitet med att röja undan sten och grus.

¹¹ Under tiden planerade våra fiender att gå till anfall mot oss och döda oss för att få arbetet att avstanna,

¹² och de judar som bodde nära fienden kom och berättade för oss om deras onda planer.

¹³ Därför placerade jag vakter beväpnade med svärd, spjut och båge där muren var lägst och svagast.

¹⁴ När jag sedan hade tänkt igenom hela situationen sammankallade jag ledarna och folket och talade till dem: Var inte rädda! Kom ihåg att Herren är stark och mäktig. Strid för era vänner, för era familjer och era hem!

¹⁵ När vi förstod att våra fiender fått reda på att vi kände till deras planer och att Gud hade avslöjat dem, återvände vi allesammans till arbetet på muren,

¹⁶ men i fortsättningen var det bara hälften av styrkan som arbetade, medan den andra hälften höll vakt.

¹⁷ De som bar och fraktade byggnadsmaterial hade alltid ett vapen i ena handen, och de som arbetade på muren hade vapen inom räckhåll

¹⁸ eller sitt svärd vid sidan. En trumpetare stod bredvid mig för att kunna blåsa varningssignal om något hände.

¹⁹ Muren är lång och vi arbetar på långt avstånd från varandra. Därför måste ni skynda er att samlas när trumpetsignalen ljuder. Herren ska strida för oss, sa jag.

^20-21 Vi arbetade från bittida till sent, och hälften av männen stod alltid på vakt.

²² Jag bad alla som bodde utanför murarna att flytta in till Jerusalem, så att de och deras tjänare skulle kunna gå vakt om natten eller arbeta på dagarna.

²³ Under hela denna period var varken jag eller mina bröder eller de tjänare eller vakter som var med mig någonsin ur kläderna, och hela tiden var vi beväpnade.