17 Bättre en bit torrt bröd och ro
än ett hus fullt av festmat och kiv.

Klok tjänare får råda över odåga till son,
och dela arvet med bröderna.

Degeln prövar silvret och ugnen guldet,
Herren prövar hjärtan.

En ond människa lyssnar till onda tungor,
en lögnare lånar sitt öra åt fördärvligt tal.

Den som hånar den fattige smädar hans skapare,
den som gläder sig åt andras olycka blir inte ostraffad.

Barnbarn är de gamlas krona,
    barnens stolthet är deras fäder.

Stora ord passar ej dåren,
    än mindre lögnaktigt tal en furste.

Mutan är som en lyckosten i givarens ögon,
vart han än vänder sig har han framgång.

Den som skyler synd främjar kärlek,
den som river upp en sak splittrar nära vänner.

10 En förebråelse tar mer på den förståndige
än hundra slag på dåren.

11 Upprorsmakaren vill blott ont,
    en grym budbärare skall sändas mot honom.

12 Hellre möta en björn som mist sina ungar,
än en dåre i hans oförnuft.

13 Den som vedergäller gott med ont,
från hans hus skall olyckan inte vika.

14 Att börja ett gräl är att öppna en dammlucka,
ge därför efter innan striden bryter ut.

15 Den som frikänner en brottsling
    och den som fördömer en rättfärdig
är båda styggelser för Herren.

16 Vad hjälper pengar i dårens hand,
kan han köpa vishet när han saknar förstånd?

17 En väns kärlek består alltid,
    en broder föds för att hjälpa i nöd.

18 Utan förstånd är den som ger handslag
och går i borgen för sin nästa.

19 Den som älskar synd älskar strid,
    den som gör sin port hög söker sin undergång.

20 Den som har ett falskt hjärta finner ingen lycka,
den som har en oärlig tunga faller i olycka.

21 Den som fått en odåga till son får bedrövelse,
en dåres far har ingen glädje.

22 Glatt hjärta ger god läkedom,
    brutet mod suger märgen ur benen.

23 Den ogudaktige tar fram mutor ur sin ficka
för att vränga rättens vägar.

24 Den förståndige har sin blick på visheten,
dårens blick går till jordens ände.

25 En dåraktig son är sin fars grämelse
och bitter sorg för den mor som fött honom.

26 Att bötfälla den oskyldige är illa nog,
men att slå ädla män strider mot all rätt.

27 Den som har vett spar sina ord,
    en förståndig man håller huvudet kallt.

28 Också en dåre räknas som vis när han tiger,
och förståndig när han tillsluter sina läppar.

17 En torr brödkant och frid är bättre
    än ett hus fullt med festmat och gräl.

En förståndig tjänare får råda över en oduglig son
    och dela arvet med bröderna.

Silver prövas i degeln och guld i smältugnen,
    men hjärtat prövas av Herren.

Den gudlöse lyssnar till onda tungor,
    och lögnaren är lyhörd för fördärvligt prat.

Att håna den fattige är att håna hans skapare.
    Den som gläder sig åt andras olycka går inte ostraffad.

De gamlas krona är barnbarnen,
    och sönernas stolthet är deras fäder.

Det passar sig inte för dåren att vara stor i orden,
    än mindre för en respektabel man att ljuga.

En magisk sten är mutor för sin givare,
    vart han än vänder sig har han framgång.

Den som skyler en överträdelse främjar kärleken,
    men den som gnatar om den skiljer vänner åt.

10 Att tillrättavisa en förnuftig är effektivare
    än hundra piskrapp på en dåre.

11 Den onde vill bara göra uppror.
    En grym budbärare ska sändas mot honom.

12 Det är bättre att möta en björn som berövats sina ungar
    än en dåre i hans dumhet.

13 Om någon betalar igen gott med ont,
    kommer olyckan aldrig att lämna hans hus.

14 Att börja ett gräl är som att släppa lös vatten ur en fördämning.
    Lägg därför ner saken innan striden bryter lös.

15 Att låta den skyldige gå fri och döma den oskyldige – 
    bådadera är något Herren avskyr.

16 Till vilken nytta är pengar i en dåres hand?
    Skulle han köpa visdom, han som ingen önskar?

17 En väns kärlek består alltid,
    och en broder är född för att hjälpa i nöd.

18 Den som ger sitt handslag
    och går i borgen för sin nästa har dåligt omdöme.

19 Den som älskar att gräla älskar synden,
    och den som gör sin port hög[a] inbjuder till fördärv.

20 Den som har ett fördärvat sinne finner inget gott,
    och den som ljuger råkar illa ut.

21 Att få en son som saknar vett för med sig sorg,
    en dåres far får ingen glädje.

22 Ett glatt hjärta har en helande verkan,
    men modlöshet blir som en torka in i märgen.

23 Den gudlöse tar mutor ur fickan
    för att förvränga rättvisan.

24 Den förståndige fäster sin blick vid visheten,
    men en dåres ögon blickar mot jordens ände.

25 En dåraktig son vållar sin far sorg
    och bedrövelse för den som fött honom.

26 Det är illa nog att bötfälla en rättfärdig,
    och rättvisan är satt ur spel när ädla människor bestraffas.

27 Den förståndige är försiktig med vad han säger,
    och den kloke har kontroll över sitt temperament.

28 Även den dumme anses vis så länge han är tyst,
    och kan verka förnuftig så länge han inte öppnar munnen.

Footnotes

  1. 17:19 Att göra porten hög tycks symbolisera en skrytsam mun.