Glädje över vad Gud har skapat

^1-2 Jag välsignar Herren! Herre, min Gud, av hela hjärtat prisar jag dig! Du är klädd i ära, majestät och ljus! Som en tältduk har du spänt upp himlen.

³ Över molnen har du gjort dig din boning. Ja, molnen är dina vagnar. Du rider på vindens vingar.

⁴ Du gör vindarna till dina budbärare och blixtarna till dina tjänare!

⁵ Du har lagt en fast grund för jorden så att den aldrig kan rubbas.

⁶ Du bredde ut haven som en klädnad över den, och vattenmassorna stod över bergstopparna.

^7-8 Du talade, och vid ljudet av din röst samlade sig vattnet till stora hav. Bergen blev till, och dalarna fick de djup som du bestämde.

⁹ Du satte en gräns för haven, för att de aldrig mer skulle översvämma jorden.

¹⁰ Du lät källor springa fram i dalarna, och bäckar vällde fram från bergen,

¹¹ bäckar som ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst,

¹² och på stränderna bygger fåglarna sina bon. Deras sång hörs från trädens grenar.

¹³ Du sänder regn över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor.

¹⁴ Det späda gräset växer upp på din befallning och ger mat åt boskapen. Det finns fruktträd, grönsaker och säd!

¹⁵ Det finns vin som gör människan glad, olivolja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka.

¹⁶ Herren planterade cedrarna på Libanons berg, som nu är stora och grönskande.

¹⁷ På deras grenar bygger fåglarna sina nästen, medan storkarna håller till bland barrträden.

¹⁸ Högt uppe i bergen finns det betesmarker för vildgetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

¹⁹ Du har skapat månen för att bestämma månadernas längd och solen vet timmen när den ska gå ner.

²⁰ Du sänder natten och mörkret, då mängder av skogens djur kommer fram.

²¹ Då ryter de unga lejonen efter mat, men också de är beroende av dig, Gud.

²² Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att vila sig.

²³ Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer.

²⁴ Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden.

²⁵ Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur.

²⁶ Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret.

²⁷ Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda.

²⁸ Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta.

²⁹ Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord.

³⁰ Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden.

³¹ Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat!

³² Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka.

³³ Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag!

³⁴ Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje.

³⁵ Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!