Märkt av döden och glömd av vänner

^1-2 Gud välsignar dem som tar hand om fattiga och svaga. Han hjälper dem när de råkar ut för svårigheter.

³ Han skyddar dem och håller dem vid liv. I hela landet ska man tala om deras lycka, och Gud kommer inte att utlämna dem till deras fiender.

⁴ Han vårdar dem när de är sjuka och lindrar deras plågor och bekymmer.

⁵ Därför ber jag till dig: Herre, var nådig mot mig och gör mig frisk igen, för jag har bekänt mina synder!

⁶ Mina fiender känner inget medlidande med mig. De önskar att jag ska dö och säger skadeglada: Snart är han borta, och ingen kommer att komma ihåg honom.

⁷ De är så vänliga när de kommer och besöker mig, men i verkligheten är de glada när de ser att jag ligger och vrider mig i mina plågor.

⁸ Och bakom min rygg viskar de till varandra:

⁹ Han är dödssjuk och kommer aldrig mer upp ur sängen!

¹⁰ Till och med min bäste vän har vänt sig emot mig, honom som jag så fullständigt litade på och som så ofta åt tillsammans med mig!

¹¹ Herre, överge mig inte! Gör mig frisk, så att jag kan göra upp räkningen med mina fiender!

¹² Om du inte låter dem segra över mig, utan låter mig leva, då vet jag att du älskar mig.

¹³ Du hjälper mig, eftersom jag bara gjort vad som är rätt, och jag ska få vara i din närhet för evigt.

¹⁴ Välsignad är Herren, Israels Gud, som är till från evighet till evighet. Amen, ja, amen!