Psalm 74

Templets förstöring

En sång av Asaf.

Gud, varför har du förkastat oss för alltid?
Varför ryker din vrede mot fåren i din hjord?
Tänk på din menighet
    som du förvärvade för länge sedan,
som du återlöste till att vara din arvedel.
Tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder.
Allt i helgedomen har fienden förstört.
Dina fiender har skränat på den plats där du möter oss,
de har satt upp sina egna tecken som rätta tecken.
Det var en syn som när man höjer yxor i en tät skog.
Alla snidade verk har de förstört
    med yxa och bila.
De har satt eld på din helgedom,
    ända till grunden har de orenat ditt namns boning.
De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem fullständigt!"
Alla Guds heliga platser har de bränt ner i landet.
Våra tecken ser vi inte,
    ingen profet finns kvar
och ingen av oss vet hur länge det varar.

10 Hur länge, Gud, skall fienden smäda
och ständigt förakta ditt namn?
11 Varför håller du tillbaka din hand,
din högra hand?
    Drag fram den ur din barm och förgör dem!

12 Gud, sedan urminnes tid är du min konung,
du som utför frälsningsverk på jorden.
13 Det var du som delade havet genom din makt,
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.
14 Det var du som bröt sönder Leviatans huvuden
och gav honom till mat åt öknens skaror.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram,
det var du som lät starka strömmar torka ut.
16 Din är dagen, din är också natten,
det är du som har skapat ljuset och solen.
17 Det är du som har fastställt jordens alla gränser.
Sommar och vinter har du skapat.

18 Herre, tänk på hur fienden smädar,
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Lämna ej åt vilddjuren din turturduvas själ,
glöm inte för alltid dina betrycktas liv!
20 Tänk på förbundet,
    ty i landets mörka vrår finns fullt av våldsnästen.
21 Låt inte den förtryckte vika tillbaka med skam,
låt den fattige och behövande prisa ditt namn.
22 Stå upp, Gud, och för din talan!
    Tänk på hur du hela tiden hånas av dåren.
23 Glöm inte bort dina ovänners rop,
    larmet som ständigt hörs från dina motståndare.

Klagan över landets och templets förstörelse

74 Maskil. Av Asaf.[a]

Gud, varför har du förkastat oss för evigt?
    Varför brinner din vrede mot fåren på dina egna ängar?
Kom ihåg din församling
    som du en gång vann åt dig,
ditt folk som du friköpte till din egendom,
    Sions berg, din boning.
Styr dina steg mot de eviga ruinerna.
    Fienden har ödelagt allting i helgedomen.

Dina fiender har skränat i ditt hus
    och ställt upp sina egna tecken där.
Det var som när man slår med yxor
    i en tät skog.
De slog sönder alla snidade paneler
    med yxor och bräckjärn.
De satte eld på din helgedom,
    så att den brann ner till grunden.
    De vanhelgade ditt namns boning.
De sa för sig själva:
    ”Vi ska krossa dem helt.”
    De brände ner alla gudstjänstplatser i landet.

Vi ser inte våra tecken.
    Profeterna är borta.
    Ingen av oss vet hur länge detta varar.
10 Gud, hur länge ska fienden få håna?
    Ska fienden för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in utan håller tillbaka din högra hand?
    Dra fram den ur din mantel och förgör dem!

12 Gud, sedan urminnes tid har du varit min kung.
    Du kommer med räddning till jorden.

13 Med din styrka besegrade du Havet.
    Du klöv havsodjurens huvuden,
14 du krossade Leviatans huvuden
    och gav honom till mat åt öknens varelser.[b]
15 Du öppnade källor och strömmar,
    du lät starka strömmar torka ut.
16 Både dag och natt är din egendom,
    och du satte dit både ljuset och solen.
17 Du har satt jordens gränser,
    och du skapade sommaren och vintern.

18 Men Herre, tänk på hur fienden hånar
    och hur dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Utlämna inte din turturduva[c] åt dessa rovdjur,
    glöm inte dina hjälplösa för alltid.
20 Kom ihåg ditt förbund!
    Landets mörka hörn är våldets boningar.
21 Låt inte den förtryckte dra sig undan i skam,
    låt de fattiga och förtryckta prisa ditt namn.
22 Res dig, Gud, och försvara din sak!
    Tänk på hur du dagen lång hånas av dårar.
23 Ha inte överseende med dina motståndares skrik
    och fienders larm som ständigt hörs.

Footnotes

  1. 74:1 Psalmen kan vara skriven efter templets förstörelse 587 f.Kr.
  2. 74:14 Verser 13-15 syftar antingen på skapelsen eller på uttåget ur Egypten.
  3. 74:19 Enligt bl.a. Septuaginta den som prisar dig.