Add parallel Print Page Options

För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David.

HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.

När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:

får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,

fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar.

10 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!

Guds storhet och makt och människans ställning i skapelsen

För körledaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.

Herre, vår Herre,
    hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!

Din härlighet når högre än alla himlar!
    Ut ur munnarna på barn och spädbarn har du instiftat makt
    för att tysta ovännen och hämnaren.[b]

När jag ser din himmel, dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna, som du har satt där uppe,
vad är då en människa, att du tänker på henne,
    en människoson[c], att du lägger märke till honom?
Du gjorde honom lite lägre än Gud[d]
    och krönte honom med härlighet och ära.

Du satte honom att härska över allt du har skapat,
    du lade allt under hans fötter,
får, oxar, vilda djur,
    himlens fåglar, havets fiskar
och allt som vandrar på havets stigar.

10 Herre, vår Herre,
    hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!

Footnotes

  1. 8:1 Grundtextens innebörd är osäker; gittit kan syfta på vinpressen (så enligt Septuaginta), och psalmen har kanske sjungits vid vinskörden.
  2. 8:3 Grundtexten är svårförståelig, och ”makt” har i Septuaginta tolkats som lovsång (se Matt 21:16 där texten citeras ur Septuaginta).
  3. 8:5 Eller ett människobarn, här syftande på människan som skapad av Gud. Människoson blir i Nya Testamentet en benämning som Jesus använder om sig själv, (t.ex. Matt 16:27f.), och i Heb 2 tillämpas texten direkt på honom.
  4. 8:6 Jfr Heb 2:6-7 där texten citeras ur Septuaginta; t.ex. änglar i st.f. ”Gud”. Det hebreiska ordet elohim (Gud, gud, gudar) används ibland även i andra betydelser, se t.ex. fotnot till 2 Mos 22:8, beroende på sammanhanget.