Förhållandet till svaga bröder

14 Den som är svag i tron skall ni ta emot utan att sätta er till doms över hans betänkligheter. En har tro till att äta allt, men en annan som är svag äter bara grönsaker. Den som äter skall inte förakta den som inte äter, och den som inte äter skall inte döma den som äter. Gud har ju tagit emot honom. Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt.

Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar för lika. Var och en bör vara fullt övertygad i sitt sinne. Den som lägger vikt vid en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv. Lever vi, så lever vi för Herren. Dör vi, så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Ty Kristus har dött och fått liv igen, för att han skulle vara Herre över både levande och döda.

10 Men du, varför dömer du din broder? Eller du, varför föraktar du din broder? Vi skall ju alla stå inför Guds domstol. 11 Det står skrivet:Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall varje knä böja sig, och varje tunga skall prisa Gud.[a] 12 Var och en av oss skall alltså avlägga räkenskap inför Gud.

13 Låt oss därför inte längre döma varandra. Besluta er i stället för att inte lägga något hinder i vägen för en broder, så att han snubblar och faller. 14 Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar något som orent, för honom är det orent. 15 Om din broder blir oroad genom den mat du äter, så lever du inte längre i kärleken. Bli inte genom din mat orsak till att den går förlorad som Kristus har lidit döden för. 16 Låt alltså inte det goda ni har fått bli smädat. 17 Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. 18 Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och håller provet inför människor. 19 Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen. 20 Riv inte ner Guds verk för matens skull.

Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som hyser betänkligheter, när hon äter. 21 Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av. 22 Den tro som du har, skall du behålla för dig själv[b] inför Gud. Salig är den som inte måste döma sig själv för det som han har valt att göra. 23 Men den som äter och samtidigt hyser betänkligheter är dömd, eftersom det inte sker av tro. Ty allt som inte sker av tro är synd.

Footnotes

  1. Romarbrevet 14:11 Jes 45:23.
  2. Romarbrevet 14:22 Den tro som du har, skall du behålla för dig själv Uppmaningen innebär att i en sådan situation offra sin frihet, inte sin övertygelse.

Omtanke och hänsyn

14 Acceptera den som har en svag tro, utan att sätta er till doms över det diskutabla. Någons tro kanske tillåter honom att äta vad som helst, medan en annans tro är så svag att han bara äter grönsaker.[a] Då ska den som vågar äta inte förakta den som inte vågar. Och den som inte äter ska inte döma den som äter. Gud har ju accepterat honom. Vad har du för rätt att döma någon annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, för Herren förmår att hålla honom upprätt.

Någon skiljer mellan dagar, medan alla dagar är lika för en annan. Här måste var och en följa sitt eget förstånd. Den som beaktar en viss dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som avstår från viss mat gör det också för Herren. Även han tackar ju Gud. Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör. Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både döda och levande.

10 Varför dömer du då någon av dina syskon och ser ner på någon av dem? Var och en av oss ska en dag stå inför Guds domstol. 11 Det står ju skrivet:

”Så sant jag lever, säger Herren,
    alla människor ska böja knä inför mig,
och alla ska bekänna Gud.”[b]

12 Alltså ska var och en stå till svars för sina egna handlingar inför Gud.

13 Sluta därför med att döma varandra. Bestäm i stället för er själva att aldrig mer göra något som kan få någon av trossyskonen att snubbla eller falla.

14 Själv är jag i Herren Jesus helt övertygad om att ingenting är orent i sig självt. Men för den som anser att det är orent, för honom är det orent. 15 Om du alltså sårar någon av dina trossyskon genom vad du äter, då lever du inte längre efter kärleken. Låt inte det du äter orsaka att någon, som Kristus har dött för, går förlorad. 16 Låt ingen tala illa om det goda ni har hos er. 17 Guds rike handlar ju inte om mat eller dryck, utan om rättfärdighet, frid och glädje i helig Ande. 18 Den som tjänar Kristus med den inställningen behagar Gud och blir uppskattad av människor.

19 Låt oss alltså sträva efter att göra sådant som skapar frid och ömsesidig uppbyggelse. 20 Riv inte ner Guds verk för matens skull! Allt är rent, men det är fel att äta något som får en annan på fall. 21 Avstå därför hellre från att äta kött och dricka vin eller göra andra saker som kan få någon av dina trossyskon på fall.

22 Vad du själv tror om allt detta får vara en sak mellan Gud och dig. Lycklig är den som kan följa sin övertygelse utan att döma sig själv. 23 Men den som tvivlar och ändå äter, blir dömd, eftersom han inte handlar i tro. Allt som inte är av tro är synd.

Footnotes

  1. 14:2 En del åt bara grönsaker, eftersom de var rädda för att äta kött som var offrat till avgudar. Jfr 1 Kor 8.
  2. 14:11 Se Jes 45:23.