Add parallel Print Page Options

Israel är Guds utvalda folk

1-3 Mitt kära Israel, mitt folk! Mina judiska bröder! Vad jag längtar efter att ni ska komma till Kristus. Mitt hjärta känns tungt, och jag sörjer bittert dag och natt för er skull. Kristus vet, och den helige Ande vet, att jag inte överdriver när jag säger att jag skulle vara villig att bli förlorad för evigt om detta kunde rädda er.

Gud har gett er så mycket, men ändå vill ni inte lyssna till honom. Han tog er som sitt speciellt utvalda folk och ledde er med sin egen härlighet i form av ett lysande moln och talade om för er hur mycket han ville välsigna er. Han gav er sina regler för det dagliga livet, så att ni kunde veta vad han ville att ni skulle göra. Han lät er tillbe honom, och gav er stora löften.

Ni hade stora gudsmän som förfäder, och Kristus själv var en av er, en jude i fråga om sin mänskliga härkomst, och som nu regerar över allting. Pris ske Gud i evighet!

Har då Gud misslyckats med att uppfylla sina löften till judarna? Hans löften gäller bara dem som är sanna judar, och alltså inte alla som är födda i judiska familjer.

Enbart det faktum att de härstammar från Abraham gör dem inte till Abrahams verkliga barn. För Skrifterna säger att löftet gäller bara för Abrahams son Isak och Isaks barn, även om Abraham också hade andra barn.

Detta betyder att inte alla Abrahams barn är Guds barn, utan bara de som tror på det löfte om frälsning som Gud gav till Abraham.

För Gud hade lovat: Nästa år ska jag ge dig och Sara en son.

10-11 ,

12-13 Och många år senare, när Isak hade växt upp och gift sig och hans hustru Rebecka skulle föda sina tvillingbarn, sa Gud åt henne att Esau, barnet som föddes först, skulle bli tjänare åt tvillingbrodern Jakob. Precis som Skrifterna säger: Jag valde att välsigna Jakob, men inte Esau. Och Gud sa detta redan innan barnen var födda, innan de hade gjort något, vare sig gott eller ont. Detta bevisar att Gud gjorde vad han hade bestämt sig för att göra från början. Det skedde inte på grund av vad barnen gjorde, utan på grund av vad Gud ville.

14 Var Gud orättvis? Naturligtvis inte!

15 För Gud hade sagt till Mose: Om jag vill vara god mot någon, så är jag det. Och jag ska förbarma mig över vem jag vill.

16 Därför ges Guds välsignelser inte bara för att någon bestämmer sig för att få del av dem, eller arbetar intensivt för att få dem. De ges därför att Gud visar sin kärlek mot vem han vill.

17 Egyptens kung Farao är ett exempel på detta. Gud sa till honom att han hade gett honom makt för att visa sin väldiga kraft genom honom, så att hela världen skulle höra om Guds härliga namn.

18 Gud är alltså god mot somliga, bara därför att han vill vara det, och han gör så att somliga vägrar att lyssna till honom.

19 Varför anklagar då Gud dem för att de inte lyssnar? Har de inte gjort just vad han lett dem till att göra?

20 Nej, säg inte det! Vem är du som kritiserar Gud? Ska föremålet säga till den som har tillverkat det: Varför har du gjort mig så här?

21 När en människa tillverkar en kruka av lera, har hon då inte rätt att av samma lera göra en vacker kruka att ställa blommor i och en annan att slänga skräp i?

22 Har inte Gud all rätt att visa sin vrede och makt mot dessa som bara duger till att kastas bort och som han har haft tålamod med så länge?

23-24 Och har han inte rätt att välja andra, sådana som oss, som är gjorda för att fyllas av hans härlighets rikedomar - vare sig vi är judar eller inte. Har han inte rätt att vara kärleksfull mot oss, så att alla kan se hur stor hans härlighet är?

25 Gud säger ju genom profeten Hosea att han ska söka sig andra barn som inte kommer från den judiska familjen, och han ska älska dem, även om ingen har älskat dem förut.

26 Om alla som inte är judar har han förut sagt: Ni är inte mitt folk. De ska nu kallas den levande Gudens söner.

27 Profeten Jesaja utropade om judarna att även om de kunde räknas i miljoner, så skulle bara ett litet antal bli räddade.

28 För Herren kommer att verkställa sin dom över jorden, snabbt och en gång för alla.

29 Och Jesaja säger på ett annat ställe, att om det inte var för Guds barmhärtighets skull, så skulle alla judar förintas, varenda en, precis som alla förintades i städerna Sodom och Gomorra.

Israels folks otro

30 Vad ska vi då säga om allt detta? Jo, att Gud har gett alla en möjlighet att bli frigivna genom att tro, även om de egentligen inte sökt Gud.

31 Men judarna, som har ansträngt sig så mycket för att komma i ett rätt förhållande till Gud genom att lyda hans lagar, har aldrig lyckats.

32 Varför inte? Därför att de har försökt bli frälsta genom att följa lagen och utföra egna goda gärningar i stället för att hålla sig till tron på Kristus. De har snavat över den sten,

33 som Gud varnade dem för i Skrifterna när han sa: Jag har lagt en sten i vägen för judarna, som många kommer att snava över. Men de som tror kommer aldrig att bli besvikna.