Add parallel Print Page Options

19 Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade »Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.

Ty rätta och rättfärdiga äro hans domar; han har dömt den stora skökan, som fördärvade jorden genom sin otukt, och han har utkrävt sina tjänares blod av hennes hand.»

Och åter sade de: »Halleluja!» Och röken från henne stiger upp i evigheternas evigheter!

Och de tjugufyra äldste och de fyra väsendena föllo ned och tillbådo Gud, som satt på tronen; de sade: »Amen! Halleluja!»

Och från tronen utgick en röst, som sade: »Loven vår Gud, alla I hans tjänare, I som frukten honom, både små och stora.»

Och jag hörde likasom röster av en stor skara, lika bruset av stora vatten och dånet av starka tordön; de sade: »Halleluja! Herren, vår Gud, den Allsmäktige, har nu trätt fram såsom konung.

Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.

Och åt henne har blivit givet att kläda sig i fint linne, skinande och rent.» Det fina linnet är de heligas rättfärdighet.

Och han sade till mig: »Skriv: Saliga äro de som äro bjudna till Lammets bröllopsmåltid.» Ytterligare sade han till mig: »Dessa ord äro sanna Guds ord.»

10 Och jag föll ned för hans fötter för att tillbedja honom, men han sade till mig: »Gör icke så. Jag är din medtjänare och dina bröders, deras som hava Jesu vittnesbörd. Gud skall du tillbedja. Ty Jesu vittnesbörd är profetians ande.»

11 Och jag såg himmelen öppen och fick där se en vit häst; och mannen som satt på den heter »Trofast och sannfärdig», och han dömer och strider i rättfärdighet.

12 Hans ögon voro såsom eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor och hade ett namn där skrivet, som ingen känner utom han själv.

13 Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod; och det namn han har fått är »Guds Ord».

14 Och honom följde, på vita hästar, de himmelska härskarorna, klädda i fint linne, vitt och rent.

15 Och från hans mun utgick ett skarpt svärd, varmed han skulle slå folken. Och han skall styra dem med järnspira; och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.

16 Och på sin mantel, över sin länd, har han detta namn skrivet: »Konungarnas konung och herrarnas herre.»

17 Och jag såg en ängel stå i solen, och denne ropade med hög röst och sade till alla fåglar som flögo fram uppe i himlarymden: »Kommen hit, församlen eder till Guds stora gästabud,

18 för att äta kött av konungar och krigsöverstar och hjältar, kött av hästar och deras ryttare, ja, kött av alla, både fria och trälar, både små och stora.»

19 Och jag såg vilddjuret och konungarna på jorden med sina härskaror, samlade för att utkämpa sin strid mot honom som satt på hästen och mot hans härskara.

20 Och vilddjuret blev gripet, därjämte ock den falske profeten, som i dess åsyn hade gjort de tecken med vilka han hade förvillat dem som hade tagit vilddjurets märke, och dem som hade tillbett dess bild. Båda blevo de levande kastade i eldsjön, som brann med svavel.

21 Och de andra blevo dräpta med ryttarens svärd, det som utgick från hans mun; och alla fåglar blevo mättade av deras kött.

Segerjubel i himlen

19 Efter det hörde jag något som lät som starka röster från en stor skara människor i himlen, och de sa:

”Halleluja![a]
Frälsningen, härligheten och makten tillhör vår Gud,
    för hans domar är sanna och rättfärdiga.
Han har dömt den stora prostituerade kvinnan
    som förstörde världen med sin sexuella lössläppthet,
och han har hämnats på henne
    för morden på sina tjänare.”

Sedan sa de än en gång:

”Halleluja!
    Röken från henne stiger upp i all evighet!”

De tjugofyra himmelska ledarna och de fyra levande varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen, och sa:

”Amen. Halleluja!”

Från tronen kom sedan en röst som sa:

”Hylla vår Gud, alla ni hans tjänare,
    alla ni som fruktar honom, både små och stora.”

Jag hörde något som lät som rösten från en stor skara människor, som dånet av stora vattenmassor, och som mullrande åska, och de sa:

”Halleluja!
    Herren, vår Gud, Allsmäktig, är den som regerar.
Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran,
    för det är dags för Lammets bröllopsfest,
och hans brud har gjort sig klar.
    Hon har fått klä sig i skinande vitt, fint linnetyg.”

För det fina linnetyget är de heligas rättfärdighet[b].

Ängeln sa till mig: ”Skriv: Lyckliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.” Och han fortsatte: ”Detta är ett sant budskap från Gud.”

10 Då föll jag ner vid ängelns fötter för att tillbe honom, men han sa: ”Nej, gör inte det! Jag är bara Guds tjänare, precis som du och de andra troende som har Jesus vittnesbörd. Det är Gud du ska tillbe, för Jesus vittnesbörd är profetians ande.”

Ryttaren på den vita hästen

11 Sedan såg jag himlen öppen, och jag fick se en vit häst. Ryttaren som satt på den heter ”Trovärdig och Sann”, och han är rättfärdig, både när han dömer och när han strider. 12 Hans ögon var som eldslågor, och han hade många kronor på sitt huvud. Ett namn stod skrivet på honom, men ingen känner till det utom han själv. 13 Han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är ”Guds Ord”[c]. 14 Himlens arméer följde honom på vita hästar, klädda i skinande vitt, fint linnetyg. 15 Från hans mun kom det ut ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska härska över dem med en spira av järn[d]. Han ska trampa Guds, den Allsmäktiges, glödande vredes vinpress.[e] 16 På manteln, över hans lår, står ett namn skrivet: Kungarnas Kung och herrarnas Herre.

17 Jag såg också en ängel som stod inne i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglar som flög mitt över himlen: ”Kom hit och samlas till Guds stora måltid, 18 så ska ni få äta kött från kungar, höga militärer och ledare, från hästar och ryttare, ja, från alla människor, fria och slavar, små och stora.”

19 Sedan såg jag att odjuret[f] och kungarna på jorden och deras arméer hade samlats för att strida mot honom som satt på hästen och mot hans armé. 20 Odjuret togs till fånga, tillsammans med den falska profeten[g], han som hade utfört tecken inför odjuret och bedragit alla dem som hade tagit emot odjurets märke och tillbett dess bild. De båda kastades sedan levande i eldsjön som brinner av svavel.[h] 21 Resten av dem dödades av svärdet från ryttarens mun, och alla fåglar åt sig mätta på deras kött.

Footnotes

  1. 19:1,3,4,6 Det hebreiska ordet halleluja betyder lova/prisa Herren.
  2. 19:8 Det grekiska ordet står i pluralis och kan syfta på de heligas rättfärdiga gärningar.
  3. 19:13 Guds Ord är Jesus Kristus. Jfr Joh 1:1 och 1 Joh 1:1.
  4. 19:15 Jfr Ps 2:9.
  5. 19:15 En bild på Guds dom hämtad från Jes 63:1-6 och Jer 25:12-15.
  6. 19:19 Jfr 13:1-10.
  7. 19:20 Jfr 13:11-18.
  8. 19:20 Jfr Matt 25:41.